Det Sverige vi ser idag kommer att se mycket annorlunda ut om bara några decennier. Sverige kan vara på väg att bli en stormakt igen. Men inte på det sätt vi kanske hoppats. Inte på långa vägar. Den långa civilisationsresa som burit oss mot större välstånd, större individuell frihet och större kreativitet är på väg att bromsa in. Kanske till och med vända.
Det är den slutsats jag drar efter att ha analyserat värderingsutveckling över mycket lång tid. I mina databaser finns spår av över 600 års förändring. Värderingarna fungerar som ett slags socialt DNA. De avgör inte allt, men de sätter ramarna för vad som blir politiskt möjligt, ekonomiskt sannolikt och kulturellt attraktivt.
Jag började arbeta med värderingsforskning i början av 1990-talet, på uppmaning av Karl Erik Rosengren, professor i sociologi vid Lunds universitet. Det som först var tänkt att bli en doktorsavhandling blev senare modeller för Gallup, Demoskop och Quattroporte. Sedan dess har modellerna utvecklats vidare till kvantitativa system, algoritmer och AI-baserade analyser.
Min grundtes är enkel
Värderingar är de närmaste vi kommer naturlagar när det gäller samhällsutveckling.
- De påverkar hur vi röstar, vad vi konsumerar, vilka yrken vi väljer, vilken teknik vi accepterar, vilka ledare vi följer och vilka samhällen vi förmår bygga. Men de påverkar också på makronivå och ekonomisk tillväxt, konflikter och livskvalitet samvarierar med värderingarna.
- De bildas under uppväxten och är mycket stabila därefter
- Nya generationer bär in nya värderingar i samhället. Äldre generationer tar sina värderingar med sig när de lämnar och dör.
- Därför går det ibland att ana framtiden långt innan den syns i opinionsmätningar, valresultat eller ekonomiska kurvor. För de värderingar som unga bär idag kommer att påverka samhällsutvecklingen under de kommande 50 åren eller mer.
Quattroporte kunde redan i början av 2000-talet, genom värderingsanalys, se att hållbarhet, nationalism och populism skulle bli tre växande krafter. Då såg det ut som udda signaler i marginalen. Idag präglar de hela samhällsdebatten. Men det fanns också en mycket stark drivkraft mot utveckling, frihet och individualism. Sverige var på topp längs flera av dessa värderingar. Något som lagt grunden för vår förhållandevis konkurrenskraftiga industri inom exempelvis ny teknik.
Det är därför dagens värderingsförskjutning är så viktig.
Avantgardisterna håller på att försvinna
En av de mest oroande förändringarna gäller den grupp jag kallar Avantgardister.
Avantgardisterna är de människor som är beredda att betala ett högt pris för sina idéer. Ibland bildligt. Ibland bokstavligt. De testar gränser, bryter normer, provocerar samtiden och skapar sådant som andra först avfärdar, sedan imiterar och till sist betraktar som självklart.
Andel Avantgardister bland svenska 15-29 åringar mellan 2002-2024.
De har alltid funnits.
Jeanne d’Arc. Galileo. Charles Darwin. Coco Chanel, Leonardo da Vinci, Linus Thorwald, Elon Musk. De stora konstnärerna, uppfinnarna, entreprenörerna, programmerarna, musikerna och normbrytarna. De är inte alltid trevliga. Inte alltid balanserade. Inte alltid begripliga i sin samtid. Men de är nödvändiga.
Under många hundra år var de mycket få. Under 1900-talet växte Avantgardisterna och blev en avgörande minoritet i samhället. De drev kultur, teknik, mode, musik, medier, forskning och entreprenörskap.
Men under de senaste 10 till 20 åren har andelen Avantgardister bland unga halverats.
Det gäller också i Sverige. De toppade 2010 – vad har hänt sedan dess?
Den unga generationen är i ökande grad mer försiktig, mer kontrollerad och mer upptagen av anseende, trygghet och status än av att testa gränser. Att lyckas socialt håller på att bli viktigare än att bryta ny mark.
Det är en djup förändring
För om Avantgardisterna minskar får samhället färre människor som vågar misslyckas, färre som vågar vara före sin tid och färre som orkar stå ensamma när flocken säger nej.
Det betyder inte att utvecklingen stannar. Men den kan bli långsammare, mer administrerad och mindre originell. Det här är en global trend och något som också minskar intresset av en gemensam världsordning och öppen frihandel.
Sverige riskerar att bli rikare på kontroll men fattigare på fantasi
Ett starkare men tristare Sverige
Fram emot 2075
De unga som kommer att dominera Sverige under de kommande 50 åren ser ut att bli mer försiktiga, mer säkerhetsorienterade och mindre risktagande än någon generation vi har sett på länge.
Sverige kan därför bli ett mer ordnat land. Kanske också ett mer militärt starkt land. Men samtidigt ett tråkigare, mer polariserat och mindre kreativt land.
När jag jämför dagens värderingsmönster med mina historiska data tillbaka till 1400-talet är det inte främst 1930-talet som framstår som den mest intressanta parallellen, även om den ofta används i debatten.
Det är snarare början av 1600-talet.Tiden strax före trettioåriga kriget.
En period präglad av maktpolitik, religiösa och kulturella konflikter, territoriell expansion, militär upprustning och hårdnande kollektiv identitet.
Det var också då Sverige blev en stormakt.
Därför vill jag påstå något som kan låta vansinnigt:
Sverige kan om 20 år vara på väg att bli en regional stormakt igen.
Inte genom romantisk nationalism. Inte genom kulturell blomstring. Utan genom säkerhetspolitik, militär kapacitet, teknologisk kontroll, strategiska resurser och realpolitik:
- Ett mer aggressivt Sverige.
- Ett mer disciplinerat Sverige.
- Ett mer strategiskt Sverige.
- Men också ett tristare Sverige.
- Ett regionalt och mindre internationellt Sverige.
Det är inte en framtid jag önskar mig. Men det är en framtid som värderingsutvecklingen gör mer sannolik.
Finns det en väg bort från detta? Ja.
Men då behöver vi förstå att frihet och kreativitet inte är mjuka bonusvärden. De är hård samhällsinfrastruktur. Utan dem förlorar vi inte bara kultur och livsglädje. Vi förlorar också innovationskraft, demokratisk vitalitet och ekonomisk dynamik.
Vilket parti står för frihet och kreativitet idag? Inget.
Framtiden avgörs inte bara av teknik, räntor, valresultat och krig.
Den avgörs av vad människor börjar tycka är viktigt.
Och just nu håller det viktiga på att förändras.
Fortsättning följer.
Relaterade artiklar
Religiösa värderingar sår split av Peter Majanen | dec 28, 2017
Finns svenska värderingar? av Peter Majanen | aug 12, 2017 | Ledaren, Trend
Osvenska Sverige av Peter Majanen | jan 12, 2024
Öst mot väst av Peter Majanen | apr 1, 2022 | Ledaren
Källor
Ngrams databas: https://books.google.com/ngrams/
European Social Service: https://www.europeansocialsurvey.org/
World Value Survey: https://www.worldvaluessurvey.org/
Q-Ball-analys: Värderingsanalys 2016-2026
Quattroportes värderings och opinionsundersökningar: 2005-2025
* Schwartz, S. H. and Bilsky, W. (1990). Toward a theory of the universal content and structure of values: Extensions and cross cultural replications. Journal of Personality and Social Psychology, 58, 878–891.
* Schwartz, S. H. (1992). Universals in the content and structure of values: Theoretical advances and empirical tests in 20 countries. In M. Zanna (Ed.), Advances in experimental social psychology (Vol. 25) (pp. 1–65). New York: Academic Press.
* Schwartz, S. H. (2015). Cultural values influence and constrain economic and social change. In L. Harrison & Y. Yasin (Eds.), Culture matters: in Russia and everywhere (pp. 287–302). Boston: Lexington Books.
* Inglehart, Ronald & Welzel, Christian (2005), Modernization, Cultural Change and Democracy: The Human Development Sequence, New York: Cambridge University Press, ISBN 9780521846950.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.