Tror du på gud? Oavsett om du gör det eller inte, är dina värderingar påverkade av religiösa värderingar vare sig du vill eller inte. Om du är troende, agnostiker eller ateist har ingen betydelse.

Det är jul och det sägs att för 2000 år sedan föddes ett gossebarn i Betlehem. Överraskande nog har antalet som tror på Jesus aldrig varit större, och ökar dag för dag och sekulariseringsprojektet som varit framgångsrikt hela 1900-talet verkar försvagas till förmån för kristendom och islam.

Som de religiösa värderingarna ser ut idag splittrar de oss. De ger upphov till konflikter nu och sannolikt även i framtiden. Politiken har ett stort ansvar till att vi hamnat här.

Om vi vill ha ett mindre konfliktfyllt Europa och Sverige i framtiden, måste mycket förändras.

I den här artikeln kommer jag att diskutera hur religionen påverkar våra värderingar, och vad som skiljer religioner åt, ur ett värderingsperspektiv. Jag har använt öppna databaser för mina unika värderingsanalyser. Jag vågar, rätt osvenskt, påstå att ingen gjort det förut.

I en tidigare publicerad artikel visade jag på hur svenskarna har nordeuropeiska värderingar med mycket gemensamt med tyskarna, värderingar som blivit till normer, lagar och samhällsystem. Kan vi verkligen vara så lika våra germanska grannar? Vad förenar oss med dem? Ett svar kan vara att religionen, protestantismen, som funnits i våra länder i dryga 500 år, har satt sitt sina spår[1]. För att skapa jämförbart material har jag använt personer med liknande, utbildningsnivå och inkomst samt varande födda i landet i fråga. Personer födda i ett annat land har uteslutits.[2] Resultaten sammanfattas punktvis i följande avsnitt.

Värderingsprofil och religiös hemvist

[1] Jag har utgått från en studie med nära 300 000 individer insamlad mellan 2006 och 2014 i 28 länder i Europa.[1]

[2] Det slutgiltiga totala antalet personer som ingår i studien efter denna anpassning är 84 475.

  • 28 europeiska länder genomförda 2006-2014.
  • Med liknande utbildning (11-14 år) och har ungefärlig medelinkomst (3-6 decentilen).
  • Samtliga är födda i landet (ej inflyttade)
  • Medel=100

Katoliker är Europas medelsvensson

Jämfört med genomsnittet finns det få saker som utmärker katolikerna. Kanske är de något mer intresserade av tradition, men i övrigt att de förvånansvärt tråkiga. Var tog all passion och pietà vägen? Balans, långsiktighet och evighet är kanske det mest utmärkande.

Protestanter avskyr makt och konflikt

Trots att protestanter är individualistiska finns en stark aversion mot att hävda sin egen rätt. Den starkes rätt måste modifieras och tämjas och maktdelning är principen. Konflikträdslan är tydlig medan njutning och utveckling är helt i linje med de protestantiska värderingarna. Luther har uppenbarligen fått ett oförtjänt och felaktigt eftermäle. 

Islam är makt och prestation

Maktvärderingar som dominans, prestige och kontroll är dubbelt så starka bland muslimer jämfört med genomsnittet. Att ta sin rätt, hävda sin plats och att segra är centralt. Tillsammans med ett stort intresse för att lyckas, finns en överväldigande drivkraft att nå toppen. Svaghet är mindre accepterat och universalistiska värderingar[3], är föga intressanta. Utöver det värnas familjen och de närmaste vännerna.

Graf - makt och prestation

Judendom är karriär och fest

Judiska värderingar är fokuserade på prestation och påminner på så sätt om muslimer. Däremot är judarna mer intresserade av hedonistiska värderingar som njutning och tillfredsställelse än andra religioner. 

Graf 4 hedonism och prestation

Skillnaderna består

Oavsett om vi tittar på nivå av religiositet, ålder eller utbildningsnivå, finns skillnaderna i värderingar kvar. De blir inte mindre, de förflyttas bara på skalan. En högt utbildad muslim blir något mindre intresserad av maktvärderingar, vilket också protestanten med hög utbildning blir. En protestant med låg inkomst har något mindre individualistisk hållning, samtidigt som muslimer med motsvarande inkomst är ännu mindre intresserade av att fokusera på individen.

De religiösa värderingarna förstärks om man byter kultur

De religiösa värderingarna förstärks om man flyttar till ett annat land. Nya generationer får ännu starkare religiösa värderingar. Barnen till en katolik som flyttar till Storbritannien kommer sannolikt att få starkare katolska värderingar än vad föräldrarna haft. Muslimer som flyttar till de nordiska länderna kommer få barn som utvecklar starkare muslimska värderingar. [4]

[3] omsorg om sina medmänniskor

[4] Tolkning av data

Icke troende behåller sina värderingar

Personer som inte alls är troende är färgade av sin ursprungliga religiösa hemvist. De protestantiska, katolska, judiska dragen består. Nivåerna är något förändrade men skillnaderna är ungefär lika stora.

Är sekularisering den enda vägen?

Krig och konflikter i religionens namn har alltid funnits. Religionen är i detta ljus en skurril företeelse. Hittills har alternativen varit sämre. Kommunismen, marxismen men även nazismen är tre ideologier som förkastar religionen. Humanismen har inte lyckats attrahera tillräckligt många med sin ifrågasättande vetenskapssyn. Möjligen kan sustainismen med dess fokus på miljön ha viss potential.

Konsekvenser

Det finns religiösa värderingar och de kommer att fortsätta påverka oss nu och i framtiden. Vilka konsekvenser kommer detta att få? Protestanternas ovilja mot makt kan hota dess existens på sikt. Stark individualism och ointresse att försvara sig själv bygger inget starkt värn. Fokus på omvärlden snarare än de egna livsvillkoren ger upphov till relativism som tillåter även det som hotar grundvärderingar som frihet, jämlikhet och öppenhet.

Muslimernas ointresse för kompromisser och tron på den starkes rätt kan bli en utmaning att hantera inom ramen för en liberaldemokratisk regim. De värderingar som finns förenade med den judiska tron gör att de fortsatt kommer att vara en viktig kraft i Europa och världen. Katolikerna är de som är de mest moderata, eviga och tråkiga. Konservativa men inte utan dynamik. Om jag skulle återvända till världen om 500 år tror jag katolicismen fortfarande är en viktig kraft. Kanske i större utsträckning än någon av de andra religionerna.

Vägar mot framtiden – religionens roll i samhället.

Vi ser tydliga utvecklingsspår för religionernas roll i samhället mot framtiden, baserade på vårt big-data system Q-Ball som bygger på flera hundra miljoner webbsidor och dryga 3 miljarder inlägg i sociala medier. Däribland ett spår vi kan kalla för synteismen och den synbara sekulariseringen. Vi utesluter dock dessa spår mot framtiden i detta forum då de gör denna artikel för lång. Nedan visar vi på en enklare analys av ett möjligt scenario år 2040 som visar på samhällsutvecklingen i stort.

FRAMTIDSSCENARIO: Europa och Sverige 2040

För att minska risken för konflikt i Europa och Sverige krävs en ambitiös integration. Stora reformer av bland annat skolsystem, bostadspolitik och arbetsmarknad behövs för att åstadkomma detta. För migrationen kommer sannolikt att fortsätta oavsett vad än vi gör. Om vi tänker oss ett mindre konfliktfyllt Europa 2040 har följande inträffat:

  • Andelen icke-kristna (och kristna) är lika hög på Ixelles som i Molenbeek. Staden har haft en medveten plan för integration och för att bryta 100-åriga strukturer.
  • Religiösa friskolor som befäster de religiösa värderingarna har ifrågasatts. Om de ska finnas måste de ge en möjlighet för de unga att låta sig inspireras av andra influenser.
  • Arbetslösa har mer utpräglade religiösa värderingar och därför har arbete blivit viktigare än rätt. Snabbheten i arbetsmarknaden är stor 2040..
  • Det är inte av Gud givet att muslimer ska älska maktvärderingar medan protestanter ska avsky dem. En avpolitisering av religionerna har skett efter det att skillnaderna och värderingskonflikterna ökade under 2010-talet. Nu finns en samsyn att makt är viktigt men det demokratiska systemet får aldrig utmanas.

Det här ett arbete som måste ske på många plan, internationellt och nationellt. Det är fullt möjligt. Frågan är bara om viljan finns? Bland politiker, näringsliv, medborgare och sist men inte minst hos de religiösa ledarna.

Spelar allt detta någon roll?

Vad gör det om vi blir katoliker eller muslimer på några hundra års sikt? På vilket sätt definierar de religiösa värderingarna oss?

Alla värderingar skapar olika typer av normer, lagar och beteenden. Det finns en anledning till att jämställdhet och jämlikhet har haft lättare att frodas i samhällen präglade av protestantiska värderingar. Individens rätt och det liberaldemokratiska systemet verkar trivas där protestantiska värderingar är starka. Religiösa värderingar kommer att ge upphov till krig och konflikter även i framtiden. Om vi börjar erkänna värderingsskillnader och likheter kan vi bättre bevara det som är värt att bevara. Frågan är på vilken sida vi kommer att stå?

För mer än 2000 år föddes ett gossebarn. De var då de värderingar som jag och kanske du har, öppnade sina ögon, reste sig upp och började vandra på jorden.

Peter Majanen

Källa värderingssdata:

European Social Survey Cumulative File, ESS 1-7 (2016). Data file edition 1.0. NSD – Norwegian Centre for Research Data, Norway – Data Archive and distributor of ESS data for ESS ERIC

Skriver om samhälle, design, arkitektur, bilar och klimat.

Mer om Peter

Liknande inlägg