Det ni trodde om ungdomar är fel. Märta Stenevi fabulerar, medierna hallucinerar och experterna killgissar. Än en gång visar en ungdomsgeneration oss äldre, våra goda föresatser, fobier och värderingar fingret.
Ebba
Ebba kravlar sig ur sängen ännu lite öm i ryggslutet efter gårdagens piercing. Skönt att göra något som kommer reta många, inte minst min mamma tänker hon med skräckblandad förtjusning. Ebba är 21 år men bor som många av hennes vänner fortfarande hemma. Hon hade bra betyg efter gymnasiet men jobbar i en livsmedelsbutik. Först tänkte hon bara ta ett sabbatsår, men nu har det blivit några. Skönt att tjäna egna pengar och nuförtiden är det svårt att klara sig utan. Hur fan hade jag annars kunnat åka till Grekland i september, studielånet räcker ju knappt till gröt längre? konstaterar Ebba krasst.
Hon öppnar kylen, suckar och river fram några råvaror, fixar en smoothie och kokar några ägg. Det är så himla viktigt att få i sig nog proteiner innan dagens pass på gymmet. Push står på agendan. Träning är livsnödvändigt för henne och kompisarna. Ebba tar på sig sina träningskläder, mycket Stadium och HM, men träningsväskan kommer från Bottega Veneta. Hon smeker den ömt med sin han och viskar, nästan ljudlöst, jag älskar verkligen dig Bottega.
Ebba sätter sig i bilen och kör till gymmet. Ljudet av den sexcylindriga motorn morrar tryggt och sportigt på samma gång. Visst borde jag ta bussen och spara på miljön, brukar hon tänka ibland. Men det känns inte riktigt som mitt ansvar. Det är väl sådant vi har politikerna till. I slutändan kommer allt bli bra. Hon går in på gymmet och börjar med dagens första övning. Bänkpress. På med 50 kg direkt. Nytt pers. Jag är stark nu, tänker Ebba.
Vi lämnar Ebba en stund och fördjupar oss kring tre missuppfattningar kring unga. Missuppfattningar som bygger på okunskap, desinformation och allmän intellektuell/kognitiv letargi. Tre felaktigheter, eller missuppfattningar kring unga som cirkulerar i press, bland politiker och andra självutnämnda förståsigpåare:
Missuppfattning 1 – Unga har ingen framtidstro
När Märta Stenevi hävdar att barn och unga inte har framtidstro så talar hon mot bättre vetande, Men hon är inte ensam om att lyfta denna olyckliga desinformation. Medierna basunerar gång på gång ut denna dystopi, hämtade ur illa designade studier. I början av 2021 rapporterar DN till exempel om ungas bristande framtidstro. Aktuellt i Politikens politiske redaktör Daniel Färm för ut samma irrläror liksom moderaternas Elisabeth Svantesson, numera Sveriges finansminister, som också lyfter den inbillade bristen av framtidstro i sin politiska kommunikation.
Det är nämligen tvärt om. Unga har kanske aldrig haft så mycket framtidstro som idag det visar de seriösa forskningsstudier som genomförts inom CILS4EU. Där totalt 18 000 ungdomar i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien har intervjuats. Ungdomarna intervjuades en första gång när de var 14/15 år och en andra gång när de var 19/20 år. Resultaten är tydliga. De unga tror på framtiden. Oavsett etnicitet, social bakgrund eller kön. Skjutningar, våld och annat elände kan inte skyllas på bristande framtidstro. Ett gott råd till Märta, MP, andra politiska aktörer och medier kolla data innan ni formulerar era budskap. Analysera den korrekt och inte efter egen agenda. På samma sätt är det med den ökade psykiska ohälsan hos de unga finns inte. Det visar forskning från samma grupp av forskare.
Quattroporte (QP) har tillsammans med Stena Fastigheter tagit fram en gedigen rapport om ungas framtidstro. En rapport som visar att vi vuxna än en gång inte har riktigt koll. Ungdomarna mår oförskämt bra och om det är något som de oroar sig för så är det att inte ska få tag i en bostad. Så här finns det verkligen behov av skärpning och se de verkliga problemen istället.
Missuppfattning 2 – Unga håller på gå sönder av klimatoro
Greta-generationen, som den ibland kallas för, är den mest konsumtionskåta och materialistiska generation vi sett. Lyxprodukter och shopping är deras favoritintresse och dessutom i betydligt högre utsträckning än andra generationer. Vi kallar dem för 00-ister och de är livsnjutare i stora mått. Det är snarare Andrew Tate och Bianca Ingrosso än Greta Thunberg som inspirerar. De accepterar helt enkelt inte våra värderingar. Men det är väl så det ska vara.
Deras oro för klimatet är i själva verket betydligt mindre än hos tidigare generationer. De som är mest oroliga för klimatet idag är nämligen generationen född på 50-talet. Det visar en riksrepresentativ och genomgripande studie QP genomförde under 2022. Än en gång prioriteras önsketänkandet hos medier och politiker. De projicerar sin oro på en generation som vill leva ett liv utan sordin. De fiskar och säljer röster. Men de unga är inte som vi vill eller vad vi tror. De är i allra högsta grad sina egna, även när det gäller klimatet. Våra 00-ister har andra värderingar än vad vi har. Och de skiter högaktningsfullt i vad vi tycker och tänker. De vill bara ha ett schyst liv. Tryggt och bekvämt.
Missuppfattning 3 – Unga vill inte jobba i offentliga arbeten
När vi talade med 00-ister för 10 år sedan var de helt säkra. De ville arbeta i vården, omsorgen eller som lärare eftersom det var de viktigaste jobben som finns. När QP genomförde en liknande studie i år såg det annorlunda ut. Bara sex procent av en ny generation uppfattade vård och omsorg som drömjobb. Vad hände? På något sätt hade ungas intresse för att arbeta i samhällsviktiga jobb svalnat. Nu är det i stället ekonomiarbeten som växt. Vad har då har hänt de gångna tio åren?
Det är framför allt bilden av vården som havererat hos de unga. Efter att ha blivit matade med historier om underbemanning, stress och dåliga chefer väljer de av ren självbevarelsedrift bort vården. I slutet av förra året gjorde QP en studie om rekrytering av personal till framtidens vård- och omsorg på uppdrag av en offentlig aktör. Man ville råda bot på problematiken man såg i framtidens kompetensförsörjning. Rapporten blev besvärlig att hantera för aktören och är numera arkiverad.
På samma sätt kan man misstänka att bilden av skolan försämrats. Det deprimerande i sammanhanget är att de som säger sig värna om vården själva har bidragit till den nattsvarta bilden. Fackförbund och andra aktörer binder på det sättet ris åt egen rygg. En kortsiktig och mindre begåvad kommunikativ strategi eftersom det i förlängningen innebär att färre unga söker sig till vården vilket i sin tur leder till ännu större underbemanning.
I grunden är 00-isterna lika intresserade av att arbeta i vård, skola och omsorg som för 10 år sedan. De vet att det är säkra jobb där man gör något meningsfullt. Men nu har höga varumärkes- och organisatoriska barriärer rests de senaste fåtal åren. Vi kan tacka media och politiker för detta. Inte ungdomarnas ovilja eller bristande framtidstro. Inse att miljöfrågan är vårt ansvar och inte deras. Vi kan inte kräva att en ung generation ska lösa och älta ett elakt problem innan de ens har gått ut skolan. Handeln kan exempelvis utveckla produkter som har mindre miljöbelastning. Återbruk och upscaling kan faktiskt styra dem rätt. Inte minst för att det snyggt och coolt. För att sluta shoppa, det kommer de inte att göra.
Faktabaserade råd för framtiden
Med hjälp av media, korrekt strategisk kommunikation, klok politik och åtgärder som faktiskt förbättrar arbetsmiljön i vården kan bilden av vård, skola och omsorg förbättras. Det krävs ett stort grepp där fack och arbetsgivare jobbar tillsammans. QP ser hur man snabbt skulle kunna ändra bilden hos de unga. Det är möjligt, men det är ännu oklart om någon vill, eftersom det skulle kosta prestige. Något som ibland verkar vara det enda som spelar någon roll. Söndertrasade medarbetare väger lätt i det perspektivet.
Men betänk ändå att de unga faktiskt tror på framtiden. De är inte speciellt oroade för miljön, men de har tappat tron på en bransch där man egentligen vill vara med och arbeta i och för. Vi vet det. Vad kan media och politiker göra åt det? Tänk efter. Agera och hjälp vår svenska välfärd på fötter igen. Framtidstro är en drivkraft som kommer ta en kommande generation långt och hjälpa en åldrande generation på ålderns höst. Vi behöver varandra.
På väg till framtidsjobbet
Ebba är glad över sitt ny pers i bänkpress och är på väg hem. Hon jobbar kväll och ska ta en snabbdusch innan hon tar bilen till den stora ICA-butiken. På radion spelar Drake, helt autotunad. Hon nynnar med, plötsligt avbryts den strömmade musiken av ett reklammedelande från Kommunal. Det handlar om att framtidens arbete finns inom vården. Hon smakar på orden. Men utbrister ut i ett hjärtligt högt skratt: Jag sjuksköterska? Helvete heller!!!
Rapport och artikel om: Framtidens kompetensförsörjning (QP) här
Writes about society, design, architecture, cars and climate.