Du gamla, du fria?

Du gamla, du fria, du fjällhöga nord,
du tysta, du glädjerika sköna!

Julita 10 juni 2026.

Det är i dagarna som Sverige är som bäst, som naturen visar sig från sin mest paradisiska sida. Det är också i dagarna som det är mest accepterat att vara stolt svensk. Att hissa flaggan, sjunga nationalsången och äta svensk mat. Till och med uttrycka vår beundran för fotbollslandslaget.

Varför blev vi bäst?

Hur blev vi så bra? Och hur blev Europa och västvärlden så framgångsrika?

En del av förklaringen är Avantgardisterna. De som har brutit ny mark, brunnit för sina idéer och gått före. Innovatörerna. De som gör det möjligt för många av oss andra, som kanske inte är av samma natur, att sedan skörda frukterna av deras obändiga skaparkraft.

Från Michelangelo och Martin Luther till Newton, George Eliot, Ada Lovelace och Alfred Nobel. Det här är exempel på Avantgardister som lyckats. Men majoriteten är glömda och misslyckade redan i sin egen tid.

Det kostar på att vara först.

Varje epok har haft sina Avantgardister som fått utvecklingen att ta ett kvantsprång. Oavsett om det har handlat om konst, vetenskap eller teknologi.

Om vi använder samma algoritm för att analysera vad samtiden tyckte om dessa personer, framträder de som just dessa pionjärer.

Avantgardister ur olika epoker.

När vi analyserar hur Avantgardisterna utvecklats i Europa över århundradena ser vi att de länge var mycket få. En anomali. De var de udda undantagen som ofta möttes med misstänksamhet. Priset för att bryta mot normen var högt. Ibland med dödlig konsekvens.

Det är först under 1900-talet som Avantgardisterna ökar brant. Acceptansen ökade, friheten att uttrycka det annorlunda blev större och kostnaden något mindre.

Vi kan misstänka att de har varit en viktig del av våra industriella och postindustriella samhällen. Epoker som har varit fokuserade på nyheter, moden, trender och teknologisk innovation. Att vara Avantgardist i det perspektivet blev nästan något fint. Lite som en neuropsykiatrisk störning som ger superkrafter.

Och det var i Sverige de var flest i relation till folkmängden.

Vi var bättre på att tolerera de udda. Knäppskallarna.

Vi vet att andelen Avantgardister var som högst kring 2015 i Europa. Var det då vi nådde höjden i vår västerländska kultur, den som bygger på ständig utveckling och innovation?

Ett grundläggande värde för Avantgardisterna är frihet. Friheten att välja sin väg i livet, studera vad man vill, välja den livsstil som känns rätt och uttrycka nästan vad som helst.

Nu ser vi att Avantgardisterna minskar.

Först i den unga generationen.

Samtidigt håller frihet på att minska i betydelse.

Det är kanske den mest oroande signalen. För utan frihet blir det svårare att vara avvikande. Svårare att vara först. Svårare att säga det som samtiden ännu inte vill höra.

Och utan Avantgardister får vi färre som vågar stå ensamma när flocken säger nej. Färre som vågar vara före sin tid. Färre som orkar betala priset för att driva samhället framåt.

Sverige riskerar att bli rikare på kontroll, men fattigare på fantasi.

Frihetens besvär

Varför ser vi nedgången av frihet för första gången på 700 år?

En del av det handlar, anser jag, om den typ av frihet som saluförs, och att den ofta är förknippad med kostnader.

Valfrihet, som ofta lyfts fram som den mest värdefulla typen av frihet av borgerliga partier, skapar ofta ångest över för många val. Skolval och vårdval innebär livsavgörande beslut som kräver energi.

Att utöva yttrandefrihet upplevs också vara förknippat med en för stor kostnad. Att uttrycka något kontroversiellt kan lätt spridas i sociala medier och bli ett problem. Det finns också en känsla av att man bör undvika sådant som kan skada en annan grupp, även om det ligger inom ramarna för yttrandefriheten.

Frihet är helt enkelt inte längre bara befrielse.

Den upplevs också som ansvar, risk och osäkerhet.

Partierna och frihet

Partiernas värdering av frihet har också minskat under de senaste åren, när vi mäter hur värdet frihet förknippas med olika partier i Q-Ball. Om partierna har uppfattat att intresset för frihet har minskat, eller om de själva driver på utvecklingen, är som vanligt svårt att säga när det gäller samhällsvetenskap.

 I vilken mån partier förknippas med frihet.

Ett intressant tecken är dock att de partier som är minst förknippade med frihet går bäst i opinionen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ligger längst ned på frihetsskalan, medan Liberalerna ligger högst.

Min hypotes är därför att de partier som visar på kontroll kommer att vinna valet 2026. En tydlig vision för ett starkt, tryggt och kontrollerat Sverige. Nästan auktoritärt.

Som jag skrev i min senaste artikel om friheten kan vi lära av historien om vi vill. Det sker dock nästan aldrig. Det visar historien tydligt.

Samhällen tycks ha utvecklats som bäst när vi har haft en hög grad av frihet och kreativitet. Nu minskar friheten till förmån för mer kontroll, ordning och makt.

Något som liknar början av 1600-talet.

Samtidigt ser vi ett fortsatt intresse för kreativitet. En svensk stormaktstid kan bli det oväntade resultatet.

Inte för att Sverige blir friare. Inte för att vi får en ny kulturell blomstring. Utan för att vi blir mer strategiska, mer säkerhetsorienterade och mer disciplinerade.

Ett starkare Sverige.

Men kanske också ett tristare Sverige.

Strategisk pluralism

Jag kallar den tid som Sverige och västvärlden nu går in i för Strategisk pluralism. Många olika uttryck kommer fortfarande att få plats, men de måste vara nyttiga. För Sverige, för regionen och för oss själva.

Det är en pluralism som inte främst frågar: är detta fritt?

Utan snarare: fungerar det?

Gynnar det oss?

Stärker det vår position?

Det är något annat än den kreativa frihet som präglat stora delar av efterkrigstiden. Och det är något vi behöver förstå innan vi romantiserar nästa svenska styrkeperiod.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej mot, allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden!
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden!

I nästa artikel kommer jag att berätta mer om denna nya epok, men också om hur den teknologiska utvecklingen kan putta oss över kanten.

Glad midsommar

Jag avslutar med att länka till en spöklik midsommarsång som jag spelade in under Covid. Mollmaj7-ackord som ligger som en ljudmatta och en pedalton skapar den här lite olycksbådande känslan.

https://www.facebook.com/share/v/183yCUK9pt/

 

Relaterade artiklar

Religiösa värderingar sår split

av Peter Majanen | dec 28, 2017

https://quattroporte.se/religiosa-varderingar-sar-split/

Finns svenska värderingar?

Peter Majanen | aug 12, 2017 | Ledaren, Trend

https://quattroporte.se/finns-svenska-varderingar/

Osvenska Sverige: Peter Majanen | jan 12, 2024

https://quattroporte.se/artikel-v1-2024/

Öst mot väst: Peter Majanen | apr 1, 2022 | Ledaren

https://quattroporte.se/varderingar/

 

Källor

Ngrams databas

https://books.google.com/ngrams/

European Social Service

https://www.europeansocialsurvey.org/

Q-Ball-analys: Värderingsanalys 2016-2026

World Value Survey

https://www.worldvaluessurvey.org/

Quattroportes värderings och opinionsundersökningar: 2005-2025

* Schwartz, S. H. and Bilsky, W. (1990). Toward a theory of the universal content and structure of values: Extensions and cross cultural replications. Journal of Personality and Social Psychology, 58, 878–891.

* Schwartz, S. H. (1992). Universals in the content and structure of values: Theoretical advances and empirical tests in 20 countries. In M. Zanna (Ed.), Advances in experimental social psychology (Vol. 25) (pp. 1–65). New York: Academic Press.

* Schwartz, S. H. (2015). Cultural values influence and constrain economic and social change. In L. Harrison & Y. Yasin (Eds.), Culture matters: in Russia and everywhere (pp. 287–302). Boston: Lexington Books.

* Inglehart, Ronald & Welzel, Christian (2005), Modernization, Cultural Change and Democracy: The Human Development Sequence, New York: Cambridge University Press, ISBN 9780521846950