Pandemin lämnar spår och förändrar vad som kommer att leda till framgång. Det gäller för dig men också för hur organisationer leds och utvecklas. Vi är på väg in i kreativitetens tidevarv. Det tyder ny data på.
Myriam: – I met someone
François: – Yes, but I was someone too
Ur Underkastelse; Michel Houellebecq (2015)
Att vara kreativ kan vara så enkelt som att hitta en oväntad, stark vändning i meningen ovan. Det finns säkert 1000-tals filmer som innehåller den banala frasen I met someone. Men bara en, åtminstone som jag känner till, som avslutas med att den försmådde svarar med att han också var någon. Så enkel och kraftfull kan kreativitet vara. Oväntad och djup. Allt i ett. Motsatsen till vara klok, lustig eller förnumstig. Det senare kan liknas vid tomt poserande
Jag har i två tidigare artiklar skrivit om kreativitet Om kreativitet och Kreativitet på recept där jag diskuterar sannolikheten för att just du tillhör den lilla skara som är kreativ. Vem vet kanske är du en av de få, men sannolikheten är dock större att du är smart (IQ >110 IQ) och inte särskilt påhittig. Hittills har det varit en framgångsfaktor men nu håller ekvationen för framgång på att ändras. Kreativitet är inte längre än angelägenhet endast för kulturarbetare utan håller på att bli en superkraft för den som vill framåt och uppåt.
Pandemin verkar ha förändrat synen på kreativitet. I denna artikel berättar jag om tre trender som har ökat mycket starkt, med flera tusen procent, under de senaste två åren. Trender som jag tror kommer innebära konsekvenser i framtiden för alltifrån, näringslivets innovationsvilja till kulturens skapandekraft och som för dig som individ. Quattroporte kan förutsäga detta med eftersom vi outtröttligt analyserar big data med över 1,5 miljarder datapunkter kring vad företag och individer lyfter som framgångsfaktorer fram emot år 2025.
Den kreativa ledaren blir viktigare än VD:n
Kan du leda team att bli mer kreativa och skapa mer värdefulla, nyskapande produkter och tjänster. Att förstå och kunna leda skapande processer är mer relevant än att analysera KPIer. Vi ser ledare som Alessandro Michele och Virgil Abloh totalt revolutionera sina branscher. Resultaten är enastående. Att kunna systematisera och varsamt utveckla kreativiteten i din organisation är en konst. För fantasin är en skör blomma. Frågan är om ens en ledare som inte är kreativa kan göra lyckas med detta?
IQ är inte allt – kreativ talang blir viktigare än hög IQ
Hittills har hög IQ varit en av de faktorer som har varit allra starkast korrelerat med framgång. Men nu får IQ konkurrens av kreativitet. Att ha kreativ talang blir mer avgörande än att ha hög IQ. Att utveckla och identifiera kreativ talang kommer att bli allt mer angeläget. Talang är sällsynt och stor talang är lika ovanligt som en dag över +25 grader Celsius i Reykjavik. Du som har förmågan kommer ha större anledning än någonsin att utveckla din talang. Kreativ talang kommer att värdesättas högre än tidigare och inte längre uppfattas som ett hinder för effektivitet.
Vi ser nu exempel på hur de stora plattformarna börjar att betala de mest kreativa för att de ska kunna utveckla sina förmågor ytterligare. Smarta och strategiska företag utan en kreativ förmåga kommer få allt svårare att hävda sig. Stor kreativ fallenhet blir därför viktigare än hög IQ. Dock ska det sägas att de gärna samvarierar. De kreativa idioterna är få.
Investeringar i kreativa branscher mer intressant än alla andra områden
Ekonomisk tillväxt kopplas ihop med skapande i allt större utsträckning. Detta gör att allt fler investerare kommer att fokusera på det vi ibland kallar för kreativa branscher. En hög nivå av kreativitet kommer att betraktas som en tillgång. Att kunna identifiera verklig kreativitet kommer också vara en viktig egenskap. Jag är dock tveksam och personer som inte själv är kreativa kan klara detta. Om man lever i Flatland så är det svårt att identifiera den tredje dimensionen.
Hur ser det då ut? Vilka varumärken uppfattas besitta hög nivå av kreativitet idag? Vi mäter här kreativiteten med ett KPI som baseras på textanalys. Dataunderlaget är ca 2 miljarder webbsidor med information från forskning, organisationer, medier samt miljarder inlägg i sociala medier. Självfallet kan inte ett enda mått helt fånga alla dimensioner fånga ett flerdimensionellt begrepp som kreativitet. Men det ger en första bild av läget.
DIAGRAM 1
Både den svenska spelkoncernen Embracer och designjätten IKEA uppfattas vara kreativa över genomsnittet. Investor ligger dock lågt – här verkar det finnas utrymme för utveckling. Kanske finns det redan större kreativitet i Investors innehav?
Organisationer med ett värde över 100 är kreativa över genomsnittet.
DIAGRAM 2
Om vi jämför ett antal olika personer, levande och döda, så är det lätt att se Guccis kreativa chef Alessandro Michele, Hilma af Klint och Virgil Abloh (Louis Vuitton) ligger högt över genomsnittet (100). Även låtskrivaren, producenten och sångerskan Molly Sandén ligger högt.
DIAGRAM 3
Post-pandemiska konsekvenser
Varför ska du överhuvudtaget bry dig om detta? Är vi inte kreativa lite till mans? Vi ser ett klart skifte hur kreativiteten lyfts fram och beskrivs som avgörande faktor för att lyckas. Även kapitalet söker sig till kreativiteten i större utsträckning. Kreativa ledare blir avgörande för framgång. Individer som varumärken kommer bli allt mäktigare. Att kunna attrahera kreativa toppkrafter kommer bli mer centralt och mycket dyrare. Att kunna växa kreativa processer och stimulera en kreativ kultur i företag blir nu avgörande. Entreprenörsledda företag kommer att bli vanligare och allt mäktigare. Vi ser redan exempel på detta – men från att ha varit ett undantag så blir det en regel fram emot 2040. Varumärken och platser som idag inte uppfattas som kreativa bör arbeta hårt med både bilden av sig själva men kanske framför allt att utveckla det kreativa kapitalet.
Den samtid vi lever i känns ofta grym och besvärlig. Det var ju så bra innan pandemin och framtidens känns rätt lovande. Använd din kreativitet för att nå dit lite tidigare. Om jag har någon droppe skapande i mig är det exakt vad jag tänker göra. Inte en sekund att förlora.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.