Mina brokiga rötter innefattas av en pappa som är muslim och en mamma som var kristen. Religionen har dock aldrig inneburit några problem. Om det beror på att de båda var sekulariserade eller på det faktum att jag växte upp med min mamma är oklart. Men det är uppenbart att det finns de som är av annan åsikt nämligen den att religionen och specifikt islam är ett samhällsproblem.
För ett par decennier sedan rönte författaren Michel Houellebecq stor uppmärksamhet när han utnämnde islam till den mest korkade av alla idiotiska religioner. Även om han senare ändrat sig (?) och utnämnt islam till framtidens religion i romanen Underkastelse kan man med fog ställa sig frågan om islam helt enkelt har ett imageproblem. Ett problem som i förlängningen kommer att skapa trubbel under lång tid och så split om ingen ingriper.
En bild säger mer än tusen ord
Alla föremål och företeelser har en bild som till stor del består av våra alldeles egna attityder, känslor och förväntningar. Om jag, till exempel, tänker på Rom kommer bilden av Partenons öppna oculus genast till mig i mitt inre. Den inre föreställningen fungerar likt ett filter när jag hör någon tala om just Rom. Filtret gör att, åtminstone jag, bibehåller en i grunden positiv attityd till staden även om medier pumpar ut fler negativa bilder såsom extremhetta, undermåligt underhållna världsarv och utbredd korruption. Men det är ju ändå en alldeles fantastisk stad. Om vi provar att tänka likadant om islam, vilken bild har islam? Kan islam fungera som ett filter som gör att när du till exempel hör nyheter om Al-Qaidas hot mot Sverige tänker att men islam är ju ändå en öppen, vacker och attraktiv religion?
Så, bilden av något existerar alltså inte rent fysiskt men innebär en stark mental upplevelse som får människan att lättare förhålla sig till föremål och företeelser. Man skulle kunna säga att bilden av något underlättar att behålla de stereotyper vi har kring exempelvis Rom och islam.
Fix idé
Eller stereotyper om ni så vill, kan vara av olika slag. De kan vara positiva och negativa och varierar naturligtvis mellan individer, grupper, kulturer och epoker. Men oavsett, är dessa stereotyper viktiga eftersom dessa dels kan säga något om vår samtid och dels säger något om företeelsen i fråga. Stereotyperna förenklar vårt tänkande. Låt mig ge er några exempel med hjälp av bilden av några större olika trosriktningar*
Förutfattade meningar
Att kristendomen i olika former är högt ansedd i västvärlden är knappast förvånande. Men varför är skillnaden i anseende så stor mellan islam och judendomen? Jag ser att de bägge trosriktningarnas bilder ser helt olika ut. Uppfattningen av de två religionerna är mycket olika. Medan judendomen ligger på samma höga nivå som kristendomen, ligger islam betydligt lägre i de parametrar jag mätt. Islam uppfattas i analysen vara såväl en mindre kreativ, mindre intelligent och mindre omtyckt religion och dessvärre också den religion som är mest förknippad med terror.
Stigma
Den negativa bilden av islam för med sig ett grovt generaliseringsproblem då bilden otvivelaktigt kommer att appliceras på alla muslimer. Det spelar ingen roll hur sekulariserad, moderat eller djupt troende muslim eller islamist det handlar om. Bilden är på plats. Den mindre fördelaktiga tyvärr.
Varför lyckas då inte islam skapa en mer positiv bild av sin religion i västvärlden? Vad skulle krävas för att förbättra den idag ganska skamfilade image som framträder? Idag är bilden av islam otvivelsaktigt mörk och det spelar knappast någon roll allt gott islam gör. Islam är trots det, i omvärldens ögon, enfaldens och terrorns religion. Så ser bilden ut och den måste förändras.
Rädsla och okunskap
Två banala, men möjligen verksamma, kommunikationsstrategier skulle kunna vara att islams egna företrädare och aktörer på ett bättre sätt lyfter fram de goda bilderna med islam. Kanske skulle icke-muslimer å sin sida också behöva bli bättre på att förstå andra religioner för att lätta på den rådande negativa bilden. Den image islam har idag skulle av vissa tolkas som fördomar och negativa stereotyper grundade på rädsla.
Provokation
En alternativ, och möjligen mer kontroversiell och provokativ syn, är att islam inte bara behöver förändra bilden av sig själv utan också kräver en mer genomgående modernisering. Genom att anpassa islam för att bättre fungera i ett västerländskt samhälle och föra in exempelvis jämställdhet, jämlikhet och öppenhet i samtalet skulle kunna förbättra bilden av islam, från att som nu bli uppfattad som den minst intelligenta religionen till att istället bli en kreativ och positiv kraft i framtidens liberala demokratier.
Tro som tillgång och idén som drivkraft
Det handlar varken om underkastelse eller förkastelse. Klarar mänskligheten av att överskrida sig själv för att se ett framtida välfungerande samhälle där olika religioner inte ses som ett problem utan som en tillgång likt ett oculus mot omvärlden. Jag vet inte. Vet någon? Som självutnämnd idiot har jag inte svar på alla frågor. Dessutom ändrar jag hela tiden ståndpunkt. Föråldrade principer är för tillbakablickande dumskallar. Idéer är det som för världen framåt. Jag känner mig fortfarande positiv till de stora religionerna trots min dualitet för i grunden är vi trots allt bara människor. Allihopa. En banalitet som mina föräldrar, åtminstone min mamma, fick mig att se.
Dock går det inte att bortse från faktum och svaret på frågan i rubriken måste besvaras jakande: JA – islam har helt klart ett imageproblem.
NOT:
Till min hjälp har jag Q-Ball som är ett avancerat AI-system med miljarder datapunkter som innehåller ett urval av allt som rör sig på nätet. I den omfattande analysen har jag valt att endast analysera västvärldens syn på islam då jag har en känsla av att det är här bilden av islam stöter på patrull.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.