Vi trodde att AI skulle ersätta det mänskliga livets mer rutinmässiga, tråkiga och tunga arbetsuppgifter. Visst finns det exempel på det inom industrin, men det blir allt tydligare hur AI tar över allt mer än bara det vi människor tycker är trist. Vi ser det redan nu. Oron växer, inte minst i de kreativa näringarna, där konkurrensen är benhård och framgången i mångt och mycket hänger på the human touch men där nu maskinen i allt större utsträckning borgar för succé.

I själva verket slår AI direkt mot det kreativa skapandet och mer strategiska arbetsuppgifter. Alltså det djupt mänskliga. Jag har testat det mesta i genren och promptat mig genom en regnig sommar och jag det tydligt framför mig; Det helt AI-styrda skapandet och hur det kommer att förändra hela arbetssättet och processen. I det större perspektivet handlar det förstås om hur vi organiserar, leder och vilka kompetenser vi kommer att behöva i framtiden.

AI-Drake och Frank Sinatra gör Amy Winehouse

Att skriva en artikel, analysera data, designa en bild, utveckla eller skriva en låt erövras i skrivande stund av AI-applikationer. Om jag vill skriva en ny komposition som låter som Led Zeppelin är det snart möjligt att göra det utan att det går att skilja från originalet. Baserat på kultbandets låtkatalog går det lätt att skapa en ny Stairway to Heaven. Eller varför inte bara låta Robert Plants röst sjunga några av mina egna låtar när jag tröttnat på mina vokala begränsningar? Det finns inga gränser.

På 90-talet plankade /transkriberade jag ett stort antal listettor för att hitta mönster i musiken. Jag kvantifierade melodi, harmonik och text baserat på den tidens mest avancerade statistiska metoder och verktyg. Av materialet tog jag fram en ny låt, en slags medianlåt baserad på insamlad och analyserad informationen. Jag kallade låten All of Your Dreams. Den blev helt ok. Arbetet tog mig veckor. Idag kan samma process ske på blott några minuter och med betydligt högre kvalitet. Men fick då betalt för min analyslåt? De som skrivit hitsen jag gick igenom? Absolut inte. Det var jag. Och här har vi kärnproblemet. Upphovsrätten. Pengarna. Ni har väl hört AI-Drake sjunga Wintertime eller Frank Sinatra som gör en Amy Winehouse-låt. Vi är bara i början av en ny typ av kreativitet.

Indikatorer

Det finns inte några egentliga problem att med hjälp av dagens datorkraft skapa indikatorer som kan tjäna till att musikskapare och andra får berättigad ersättning när deras verk används för att träna AI. Dessa indikatorer kommer att rädda den mänskliga kreativiteten från att att slängas på historiens skräphög.

Så här; när du sätter dig och promptar en låt för att låta som ett speciellt band eller på något annat sätt använder AI på ett sätt som utgår från andra människors skapande ska upphovsmännen ha ersättning. En affärsmodell som hanterar verkets ursprung måste utvecklas.

Lagar

I viss mån behöver antagligen också lagar och regler utvecklas. När man i början av 2000-talet såg musikindustrins död på grund av nerladdning och digitalisering hittade industrin nya möjligheter. Idag har vi strömmandetjänster som ger upphovsmännen ersättning. Det är inte ett helt perfekt men bättre än inget.

Likhet

Jag tror att det är två variabler som kommer att vara avgörande för att upphovsmän ska få ersättning i AI-epoken. Den första av dem är likhet eller similarity. Om min version av en ny Led Zeppelin-låt är för lik bandets egna kompositioner blir måttet högre och gäller också om låten ligger för nära uttrycket. Det vill säga in style of ska inte vara ett sätt att friskriva sig upphovsmässigt ansvar. Ju högre nivå similarity desto mer pengar går tillbaka till upphovsrättsinnehavaren och mindre till mig som plankar.

Måttet är ett mångdimensionellt sammansatt index som inkluderar rytmik, melodik, arrangering, instrumentering, text, feeling med mera. I grunden handlar det om att översätta verket till ett antal vektorer som sedan kan hanteras i en lågdimensionell lösning som enkelt kan kommuniceras.

Original eller skruva till det

Det andra måttet som också ska mätas är tweaking eller hur mycket du ändrar som kompositör från det ursprungliga resultatet du fått ur AI-verktyget. Om jag väljer att ändra harmonik, sjunger min låt själv och förändrar beatet så är mitt bidrag till kompositionen större. Ju högre tweaking desto mer får jag behålla av ersättningen av verket. På det sättet bidrar jag också med att skapa ny musik och risken som sedan kan analyseras av AI i sin tur. Ett sånt mått minskar risken för att alldeles för många kan koka soppa på en spik och bidrar till att jag får berättigad ersättning när min tweakade låt används av andra som inspiration.

Hur annorlunda är ditt verk i relation till allt annat? En slags unik verkshöjd ska kunna användas för att skaparen ska kunna bedöma hur unikt verket är. Det säger dock inget om kvaliteten. Måttet borde kunna användas i potentiella rättstvister.

En möjlighet

Självfallet ska ett samspel och en dialog med aktörerna ske, både inom skapande verksamhet och AI-företagen. Att skapa ett system för att samla och fördela intäkterna finns redan och kan hanteras inom befintlig struktur. Att utveckla mått och implementera dem är en barnlek. Det har jag redan gjort. Första utkastet 1996. Nu mer anpassat för vår samtid. I grunden handlar det bara om vilja.

Rent konkret kommer den nya applikationerna som möjliggör den nya tidens musikskapande under det närmaste året. De finns klara men väntar med lanseringen på grund av att företaget som står bakom applikationen är oroar sig för de legala konsekvenserna.

Utförande

Under tiden kan man använda första generationens AI för att generera musik och film. Jag gjorde en enkel ouvertyr för en Puccini-opera som inte existerar. Den heter Det krossade hjärtat med libretto. Än så länge låter verket mer som en dålig Philip Glass-version på Puccini. Men tro mig när jag säger att utvecklingen är allt annat än linjär. I höst ska jag lägga till Jussis Björlings röstfilter och sjunga in den första arean. Det kan kanske kan bli bra. Frågan kvarstår; vem äger rättigheterna till verket? Är det jag som har idén och den röst som kommer ligga under Björlings modulation. Eller är det Puccini och Björling? Utan dem hade min version aldrig existerat. Vad säger ni? Mått som Simalarity och Tweaking och Orginality hade fört mitt skapande framåt.

 

* Utvecklingen inom AI är explosiv. Själv har jag och mina medarbetare inte bara använt den här typen av datadrivna applikationer under lång tid utan också utvecklat egna i skuggan av jättarna.