Emanuel Swedenborg var en svensk vetenskapsman, uppfinnare och mystiker som upprörde sin samtid. Än idag kan hans namn skapa oreda och kontroverser. Vi kallar det i denna artikel för Swedenborgseffekten. Kanske har du varit med om den. Effekten. Du har gjort dina egna analyser som pekar mot ett visst håll. Kanske i en för andra obekväm riktning och slutsatsernas konsekvenser mynnar ut i något som kommer att skapa oreda, irritation och till och med kaos.
Om du är strategisk och rentav förståndig, håller du tyst med vad du kom fram till. Du vet att slutsatserna inte passar in, men du är antagligen lite för kreativ och har drag av Tourettes och sålunda en överhängande risk att du inte klarar av att hålla din insikt för dig själv. Du basunerar ut allt ingen vill höra och därefter finns ingen återvändo.
Risken är nu att allt kommer gå åt helvete.
När Gallileo insåg att jorden inte var universums medelpunkt kunde han inte hålla tyst.
Och vi vet ju hur det gick för honom…
Motsvarande typer av radikala insikter kan infinna sig på alla nivåer och i alla sammanhang. Gemensamt är att de har stor makt och när de väl är formulerade ter de sig som en stor ilsket lysande bläckfläck på din vita skjorta. Den går aldrig bort. Insikten kommer följa dig vart du än går. Alla som hör din idé kommer också bli märkta. Likt ett envist virus sprids din nyhet och här finns ingen chans att isolering eller karantän skulle bryta den mentala pandemi du skapat. Ingen kommer på allvar att tro på att jorden är universums mittpunkt igen.
Projektet med stort P
År 2007 fick Quattroporte i uppdrag att göra en omfattande studie för ett stort fastighetsbolag. Uppdraget bestod i att skapa ett gediget underlag för ny och unik handelsplats i Stockholm. Något som inte ännu fanns. Fastighetsbolaget hade fått en markanvisning med förbehållet att de skulle skapa något speciellt, gärna något häpnadsväckande som skulle attrahera människor inte bara från utan även turister från när och fjärran. Platsen skulle stå färdig 2012.
Quattroporte genomförde omfattande kvantitativa studier och många diskussionsgrupper med målgruppen. Ett antal nya trender var tydliga. Resultaten var långt över vår förväntan. Framtidens shopping skulle baseras på högkvalitativa upplevelser. Butikerna skulle bara vara en liten del av detta. Mat, arkitektur, tjänster och digital funktionalitet var det som var viktigast och i det närmaste avgörande. Slutligen var platsens historia och kulturella arv vara en central del av upplevelsen.
Platsen kom att inkludera många olika funktioner. Vi hittar en takträdgård, ett epicenter för det trendigaste och en stor central restaurang som kallades för Hallen. Digitala fresker och ett 5-stjärnigt boutique-hotell* med mera. (Kom ihåg att detta var långt före den tid då lyxhotell ansågs vara kommersiellt gångbara).
Inspirationen till konceptet kom från det Nordeuropeiska och svenska. Design och uttryck skulle baseras på den geografiska platsen och inte snegla åt amerikanska malls eller brittiska ditos. Arkitekter som Ferdinand Boberg och Gunnar Asplund före Rem Koolhaas eller David Chipperfield. Vi anade också en slags nationalromantisk vurm som inte handlade om en tillbakablick och nostalgisk låsning utan ett sätt att utrycka hur vi borde använda historien som inspiration för att se framåt. Tänk Elbefilarmonin i Hamburg av Hezog & Meuron. Man tyckte det var dags att återupptäcka oss själva och de kvaliteter som finns här hos oss i Norden och Nordeuropa. Närmare bestämt det tyska, nordiska och speciellt det svenska.
Som pricken över i:et valde vi att kalla platsen för Swedenborg. Vi insåg att det fanns problem med detta avseende rättigheterna kring namnet. Men vi trodde att detta skulle gå att lösa. Det visade sig dock att vi skulle stöta på allvarligare problem än namnet i detta projekt. Initialt hyllades konceptet. Allt matchade uppdraget perfekt och resultaten baserade sig på gediget empiriskt underlag.
Floppen
Först togs förslaget emot med öppna armar. Men sedan ändrades allt. Det visade sig att förslaget var annorlunda och lite för utmanande och var inte i närheten av något som gjorts tidigare. Det var som om något ändrades i beställarens ögon. Vi säg rädsla. Inte kan väl vi utveckla en marknadsplats med ett innehåll som mer påminner om ett gigantiskt Corso Como än Gallerian 2.0. Borde inte platsen snarare innehålla ett lokalt centrum – för närmast sörjande? Varför behöver vi arkitektur? En fyrkantig låda är ju det mest kostnadseffektiva. Ett lyxhotell med utsikt över havet i Stockholm vill väl ändå ingen bo på. Digitala lösningar, kulturupplevelser, mat är bara drömmar menade man.
Det värsta av allt visade sig vara namnet. Plötsligt blev Swedenborg likt en Voldemort. Det där namnet som absolut inte fick nämnas. Konceptet togs bort, innehållet skulle ändras och ett nytt mellanmjölks-centrum skulle nog minsann passa bättre. Det är lätt att förstå att markanvisningen togs tillbaka från byggherren. Nu, 15 år senare finns fortfarande ingenting på platsen.
Mellanmjölk
Vår lärdom blev att Swedenborg höjde ribban aningen för mycket. Han rev. Ibland när vi har ett gediget underlag och kopplar det till en rejäl grad kreativitet går vi helt enkelt utanför det företag/kunder vågar. Är det då smartare att hålla tyst? Dämpa sig liksom. Tyvärr, är vi inte så bra på att hålla käften, vilket gör att vi ibland drabbas av Swedenborgseffekten. Visioner och drömmar förblir just visioner och drömmar. Inte bara för oss dessvärre.
Du som läser detta kan fundera hur du skulle hantera denna typ av situation. Som skapande människa, konsult eller chef på ett stort företag som får ett vågat förslag men som är väl grundat med data. Vill du då gå mellanmjölksvägen och göra ungefär det som man gjort förut eller vill du våga ta ett kreativt framtidssprång? Vill du anlita de vanliga lagom-rådgivarna eller vågar du inkorporera de nya tankesätt som Quattroporte försökte göra redan för femton år sedan?
Så här i efterhand kan man fråga sig om det hade varit en god idé att staden år 2012 haft en stor marknadsplats med utpräglad nordisk arkitektur med ett innehåll baserat på shopping, mat och kultur och som hade gått under namnet Swedenborg. Det kommer vi aldrig få veta. Men jag är säker på vad Stockholm verkligen hade behövt. Då som nu och i framtiden. Vet du?
Writes about society, design, architecture, cars and climate.