Region Stockholm har gjort en upphandling för strategisk kommunikation. Vi är självklart glada över att bli trea i upphandlingen och få ett förnyat ramavtal. Ett avtal som ger oss möjlighet att få arbeta med frågor som vi verkligen brinner för och får möjlighet att lägga anbud på alla uppdrag över 50 000 kronor. Men vi har principiella synpunkter på hur själva kvalitetsbedömningen är genomförd.
Om man genomför en upphandling där kvaliteten ska viktas som den allra tyngsta parametern, i det här fallet 60 procent, är det viktigt att det finns tydliga kriterier för hur kvaliteten ska bedömas, en kvalitetsbedömning som bör ta sin grund i kommunikationsforskningen. Vi har begärt ut all dokumentation om hur bedömningen har genomförts och fick totalt tre övergripande meningar för de två kvalitativa utvärderingskriterierna Strategisk och analytisk förmåga samt Arbetsprocess inklusive Kvalitetssäkring.
Vem bestämmer?
Anledningen att man gör offentliga upphandlingar i Sverige är för ett säkerställande av att skattebetalarna ska få så hög kvalitet som möjligt till så lågt pris som möjligt. Det vill säga Vad fan får vi för pengarna?! Pris är transparent och jämförbart i upphandlingen och går att följa upp i efterhand. Att bedöma kvalitet ställer högre krav på att det finns tydliga parametrar på vad som objektivt kan ses som kvalitet. Det finns tydliga kvalitetsparametrar för den som söker i forskningen för att ställa korrekta kvalitetskrav i upphandlingen. Slutligen bör man noga redovisa i vilken mån olika anbud når upp till dessa krav och i vilka fall det finns brister.
Utan tydliga kvalitetskriterier blir risken att man gör en fullkomligt subjektiv bedömning hur kommunikationen framstår. En subjektivitet som inte reflekterar kvaliteten. Det finns de som inte uppskattar designen hos Gucci eller Hermès och det behöver inte betyda att kvaliteten eller designen är dålig.
Objektiv/subjektiv
De bristande kvalitetskraven och de mycket summariska bedömningarna gör det också i princip omöjligt att ta del av bedömningarna och ha en transparens kring inkomna anbud. Därmed blir den tyngst vägande delen i en upphandlingen bara en subjektiv bedömning summerad i tre övergripande meningar. Detta faktum är en fara för förtroendet för offentliga upphandlingar och det är också en stor fara för att skattebetalarna inte ska få den bästa möjliga leverantören för sina skattepengar.
Vi har levererat tjänster till Region Stockholm under de senaste 14 åren.Vi har hört från de som fått ta del av våra leveranser under dessa fjorton år att de har en annan bild än vad denna kvalitetsutvärdering visar. När vi lägger ner hundratals timmar på att lämna ett riktigt bra anbud och fylla i alla formella formulär, förväntar vi oss åtminstone att upphandlingen analyseras baserat på korrekt utvecklade kvalitetsparametrar där man gör sitt yttersta för att undvika subjektiva uppfattningar.
Vad tycker du? Är det rimligt att ge noll poäng för vårt anbud? Är Region Stockholms dokument ett tillräckligt underlag för en kvalitetsutvärdering? Vi vill nu dela med oss av vårt anbudsmaterial här så kan du bilda dig en uppfattning själv. Vi serverar vårt Fiktiva case och avsnittet om teknisk och yrkesmässig kvalitet samt regionens kvalitetsutvärdering av samtliga inkomna anbud.
Writes about communication, media, wine, politics and Donald Duck.