Opinionsbildning är som en relation; om man slutar bry sig och arbeta med den, slutar den att fungera. Det är bara en tidsfråga. Detta är precis vad som har hänt med Svenskt Näringslivs oförmåga att opinionsbilda för vikten av fritt företagande och förklara varför vinster i företag är bättre än förluster.

Efter att löntagarfondshotet avvärjdes på 80-talet andades Svenskt Näringsliv ut kollektivt, lutade sig tillbaka och fokuserade sin opinionsbildning på andra områden. Priset för denna kollektiva utandning är nu här. Idag ser vi hur även relativt borgerliga personer nickar instämmande när Socialdemokraterna kritiserar vinstdrivande företag inom sektorer som livsmedelshandel, apotek, veterinärtjänster, banker, försäkringsbolag och icke att förglömma skolor och vård/omsorg.

Hur kunde det gå så illa?

Efter vänstervågen på 60-talet gjorde Svenskt Näringsliv, med hjälp av Sture Eskilsson, en betydande insats under 70- och 80-talet för att framhålla hur fri företagsamhet leder till ett bättre Sverige. Detta arbete la grunden för insikten att privata företag ofta driver verksamheter med högre kvalitet och effektivitet än offentliga alternativ. Denna förståelse ledde till valfrihetsrevolutionen under 90- och 00-talet, med avregleringar inom bland annat taxinäringen, apoteken, förskolor/skolor och i viss utsträckning sjukvården.

Problem 1: Vi tar valfriheten för given

Många väljare idag var inte födda eller har glömt hur det var före valfrihetsrevolutionen. Det var en tid då:

  • Stockholm Taxi hade ett VIP-nummer för kändisar och politiker, där VIP-tjänsten innebar att någon faktiskt svarade i telefon och skickade en taxi inom några minuter.
  • Apotek var endast öppna må-fre kl 09-18 och 10–14 på lördagar. Behövde man läkemedel utanför den tiden fick man åka till ett jourapotek och vänta, ibland i flera timmar, för att få tag på sin medicin. Ett smultronställe för spridning av virus och bakterier medan lidande sjuka väntade tålmodigt för att få sin medicin.
  • Bilbesiktningen krävde bokning 1–2 månader i förväg, och de som missade sin tid fick kanske en akuttid om de var beredda att åka till Gävle och köa klockan 7 en måndagsmorgon.

Problem 2: Vinstmotstånd utan konsekvensanalys

Det är lätt att tycka att företag inom viktiga områden inte borde gå med vinst. För Svenskt Näringsliv har inte tydliggjort vad som blir konsekvensen om företag inte får rimliga förutsättningar och möjlighet att göra vinst. Sluta hymla med det. Utan rimliga förutsättningar och vinstmöjligheter startas inga nya företag som kan driva effektivisering och kvalitetsförbättringar.

Ingen talar om de enorma framsteg som gjorts tack vare privata initiativ. Ett tydligt exempel är när vissa höft- och knäoperationer i Region Stockholm flyttades från akutsjukhus till privata kliniker, vilket minskade väntetiderna från månader eller år till ingen väntetid alls, till en lägre kostnad. Företagen gjorde fortfarande vinst. Den samlade samhällsekonomiska vinsten på kraftigt förkortade sjukskrivningstider är ju en sak men ännu viktigare var att människor slapp ha värk och lidande alldeles i onödan.

Vad fan får jag för pengarna?

Om jag drev ett medlemsföretag i Svenskt Näringsliv och betalade höga medlemsavgifter, hade jag citerat en tidigare ordförande och frågat Vad fan får jag för pengarna? Svenskt Näringsliv har en fantastisk servicefunktion, men försvaret av den fria företagsamheten måste vara grundläggande. Utan det kommer det snart inte finnas några företag kvar som kan vara medlemmar.

Vad händer nu?

Det krävs en tydlig och omfattande opinionsbildning från Svenskt Näringsliv, och det handlar om mer än välfärdssektorn. Om fria företag i skola, vård och omsorg ifrågasätts, är steget kort till att rikta blicken mot banker, försäkringsbolag, livsmedelshandel, apotek och veterinärtjänster; branscher som Socialdemokraterna redan har pekat ut. Socialdemokratin har funnit sitt 2020-talets alternativ till löntagarfonderna. I Region Stockholm ser vi redan konsekvenserna: vårdköerna växer och alternativen till offentlig vård försvinner.

Vem tar Sture Eskilssons roll som 2020-talets strategiska opinionsbildare för den fria företagsamheten? Det är hög tid nu.