Till det seminarium[1] Quattroporte höll i maj 2011 om framtidens svenska identitet, hade vi bjudit in William Petzäll[2] (SD), Soran Ismail, förespråkare för ett multikulturellt Sverige – ja, det var faktiskt möjligt att använda det begreppet då – samt Ylva Björnberg från Visit Sweden[3]. Representanter från Expo var aktiva deltagare i publiken. Idag, knappt sju år senare, skulle motsvarande sammankomst knappt vara möjlig. Åtminstone inte utan ett stort säkerhetspådrag. Men vi tänker göra ett tappert försök.
Med den svenska identiteten adresserade vi helt enkelt svenskarnas självbild. Inte något annat såsom den uppenbara och simpla frågan vem som är svensk eller inte, utan vad som faktiskt gör svensken svensk, vad Sverige är och vad är vi absolut inte är. Om vi hur ser på oss själva. Som grund till diskussionen presenterade Quattroporte en ny kvantitativ studie där vi ställde konkreta frågor kring den svenska identiteten. Ett inslag av framtidens Sverigebild kunde utkristalliseras och svara på var Sverige var på väg. Vi testade av våra resultat i en dynamisk och orädd panel som på olika sätt problematiserade frågan svenskhet. Debattens vågor gick höga och de argument som fördes fram liknade dem idag. Redan då.
Nationalism och nationaldramatik
Det finns tecken i tiden som Quattroporte följer varje dag; politiska, samhälleliga och ekonomiska. Trender som kan skönjas tydligt i konstens och kulturens universum.Två tydliga trender[4] 2011 var nationalism och multikulturalism. De nationalistiska strävandena handlade mycket om sökandet efter egen svensk identitet. Var är svensken i en alltmer globaliserad värld? Vilken betydelse har vi? Värde? Språktest visade sig vara viktiga, svenskproducerat var bättre och få kände sig som världsmedborgare. Det var tydligt att svenskheten skulle komma bli mer central i framtiden. Quattroporte trodde på en mer nationalromantisk framtid, kanske rentav en nationaldramatisk tid. En utveckling vi såg redan 2002 (inte för att skryta…).
Multikulturalism som möjlighet
Samtidigt fanns det en relativ stor tolerans för multikulturalism. Olika trosinriktningar skulle jämställas, burqha och niqab accepterades allmänt och rasism skulle bestraffas hårdare. Vi undrade över hur och om en ökad nationalism och multikulturalism kunde förenas i ett framtida Sverige och vissa ansåg att det var en reell möjlighet. Den pågående utvecklingen mot en god hyrbridkultur som vissa såg framför sig 2011, verkar nu vara på väg att gå förlorad i vänster- och högerpopulismens tidevarv. Visst var det svårt att se det oväntade, i form av eskalerande migrationsströmmar och terrorism. Men Quattroporte såg tecknen. Det vet ni som var på detta seminarium. Så hur ser det ut nu, sju år senare, i hundens år 2018? Det är uppenbart att de politiska partierna kämpar för att anpassa sig på ett hittills okänt territorium, mest med resultatet spretande politiska och närmast desperata åtgärder för att försöka återvinna maktbasen över det Sverige och den svenska identitet som knappt längre existerar.
Den svenska identiteten finns, men den är svag
Många svenskar ser fortfarande sitt land som något helt unikt. I tidigare artiklar om Sveriges värderingar har jag visat på hur vår kultur i mångt och mycket påminner om andra kulturer. Att Sverige och svensken inte har något speciellt. Egentligen. Förutom Jante och individualism. Positivt? Svenskt? Nja, mer en bipolär självbild som i själva verket är en perfekt grogrund för populistiska rörelser vilket jag visade på i artikeln Finns svenska värderingar? En artikel som för övrigt mötts av ovanligt starka reaktioner. Vi blir mottagliga och bräckliga. Känslorna rasar. Den svenska identitet vi har idag kommer med största sannolikhet inte finnas 2030.
Integration kan bara ske i ett sekulariserat samhällsklimat
Om Sverige vill lyckas med att bygga ett integrerat, multietniskt samhälle, är det viktigt att de religiösa värderingarna inte blir de dominerande. Data visar otvivelaktigt hur religiösa värderingar, speciellt fundamentalistiska, splittrar samhällen. Ghettofieringen i våra städer handlar om hur sociala orättvisor och religiösa värderingar samspelar och skapar parallella kulturer 5
Politikerna blandar ihop värderingar med ideologi
Då vår socialdemokratiska arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, talar om svenska värderingar tenderar ideologiskt färgade ord såsom solidaritet och jämställdhet att dominera. Andra talar om vikten av valfrihet. Dessa epitet har mycket litet med värderingar att göra och är mer kopplade till rena politiska uppfattningar och förslag som går hand i hand med partiernas ideologi. Värderingar har en djupare klangbotten än politiska förslag och reformer. Vi vet exempelvis att i Tyskland stannar kvinnorna hemma då barnen är små i större utsträckning än vad kvinnorna i Sverige gör. Skulle det faktumet göra Tyskland till en nation som är mindre intresserade av människors lika värde (i e universalistiska värderingar)? Nej, ingen forskning visar på det.
Quattroporte oroas idag av att det verkar finnas en jordmån med syfte att försvaga vår unika yttrandefrihets ställning. Den klåfingrighet som avslöjas då man rentav ändrar grundlagar, tillsätter sanningskommissioner och vill begränsa sökmöjligheter på nätet för att skydda vårt liberaldemokratiska samhälle känns unikt kontraproduktiv. Rentav skrämmande. Vart är vi på väg?
Hur ser framtiden ut för den svenska identiteten?
För att mer i detalj beskriva var vi är på väg kommer vi att genomföra en ny, jämförande, studie av den svenska identiteten under våren 2018. Förhoppningen är att vi presenterar den i ett seminarium senare i vår. Välkomna!
Peter Majanen
[1] Seminariet byggde på två större kvantitativa studier om den svenska identiteten genomförda 2010-2011 i egen panel. Dessa två studier utgjorde det empiriska underlaget för diskussionen.
[2] Willam Petzäll (1988- 2012)
[3] https://visitsweden.com/
[4] Enligt statistisk analys av enkätsvar
[5] Det här redovisade vi i vår artikel ”Religiösa värderingar sår split” som bygger på empiriska data insamlade i stora forskningsprojekt samt i egna studier.
Till det seminarium[1] Quattroporte höll i maj 2011 om framtidens svenska identitet, hade vi bjudit in William Petzäll[2] (SD), Soran Ismail, förespråkare för ett multikulturellt Sverige – ja, det var faktiskt möjligt att använda det begreppet då – samt Ylva Björnberg från Visit Sweden[3]. Representanter från Expo var aktiva deltagare i publiken. Idag, knappt sju år senare, skulle motsvarande sammankomst knappt vara möjlig. Åtminstone inte utan ett stort säkerhetspådrag. Men vi tänker göra ett tappert försök.
Med den svenska identiteten adresserade vi helt enkelt svenskarnas självbild. Inte något annat såsom den uppenbara och simpla frågan vem som är svensk eller inte, utan vad som faktiskt gör svensken svensk, vad Sverige är och vad är vi absolut inte är. Om vi hur ser på oss själva. Som grund till diskussionen presenterade Quattroporte en ny kvantitativ studie där vi ställde konkreta frågor kring den svenska identiteten. Ett inslag av framtidens Sverigebild kunde utkristalliseras och svara på var Sverige var på väg. Vi testade av våra resultat i en dynamisk och orädd panel som på olika sätt problematiserade frågan svenskhet. Debattens vågor gick höga och de argument som fördes fram liknade dem idag. Redan då.
Nationalism och nationaldramatik
Det finns tecken i tiden som Quattroporte följer varje dag; politiska, samhälleliga och ekonomiska. Trender som kan skönjas tydligt i konstens och kulturens universum.Två tydliga trender[4] 2011 var nationalism och multikulturalism. De nationalistiska strävandena handlade mycket om sökandet efter egen svensk identitet. Var är svensken i en alltmer globaliserad värld? Vilken betydelse har vi? Värde? Språktest visade sig vara viktiga, svenskproducerat var bättre och få kände sig som världsmedborgare. Det var tydligt att svenskheten skulle komma bli mer central i framtiden. Quattroporte trodde på en mer nationalromantisk framtid, kanske rentav en nationaldramatisk tid. En utveckling vi såg redan 2002 (inte för att skryta…).
Multikulturalism som en möjlighet
Samtidigt fanns det en relativ stor tolerans för multikulturalism. Olika trosinriktningar skulle jämställas, burqha och niqab accepterades allmänt och rasism skulle bestraffas hårdare. Vi undrade över hur och om en ökad nationalism och multikulturalism kunde förenas i ett framtida Sverige och vissa ansåg att det var en reell möjlighet. Den pågående utvecklingen mot en god hyrbridkultur som vissa såg framför sig 2011, verkar nu vara på väg att gå förlorad i vänster- och högerpopulismens tidevarv. Visst var det svårt att se det oväntade, i form av eskalerande migrationsströmmar och terrorism. Men Quattroporte såg tecknen. Det vet ni som var på detta seminarium. Så hur ser det ut nu, sju år senare, i hundens år 2018? Det är uppenbart att de politiska partierna kämpar för att anpassa sig på ett hittills okänt territorium, mest med resultatet spretande politiska och närmast desperata åtgärder för att försöka återvinna maktbasen över det Sverige och den svenska identitet som knappt längre existerar.
Den svenska identiteten finns, men den är svag
Många svenskar ser fortfarande sitt land som något helt unikt. I tidigare artiklar om Sveriges värderingar har jag visat på hur vår kultur i mångt och mycket påminner om andra kulturer. Att Sverige och svensken inte har något speciellt. Egentligen. Förutom Jante och individualism. Positivt? Svenskt? Nja, mer en bipolär självbild som i själva verket är en perfekt grogrund för populistiska rörelser vilket jag visade på i artikeln Finns svenska värderingar? En artikel som för övrigt mötts av ovanligt starka reaktioner. Vi blir mottagliga och bräckliga. Känslorna rasar. Den svenska identitet vi har idag kommer med största sannolikhet inte finnas 2030.
Integration kan bara ske i ett sekulariserat samhällsklimat
Om Sverige vill lyckas med att bygga ett integrerat, multietniskt samhälle, är det viktigt att de religiösa värderingarna inte blir de dominerande. Data visar otvivelaktigt hur religiösa värderingar, speciellt fundamentalistiska, splittrar samhällen. Ghettofieringen i våra städer handlar om hur sociala orättvisor och religiösa värderingar samspelar och skapar parallella kulturer 5
Politikerna blandar ihop värderingar med ideologi
Då vår socialdemokratiska arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, talar om svenska värderingar tenderar ideologiskt färgade ord såsom solidaritet och jämställdhet att dominera. Andra talar om vikten av valfrihet. Dessa epitet har mycket litet med värderingar att göra och är mer kopplade till rena politiska uppfattningar och förslag som går hand i hand med partiernas ideologi. Värderingar har en djupare klangbotten än politiska förslag och reformer. Vi vet exempelvis att i Tyskland stannar kvinnorna hemma då barnen är små i större utsträckning än vad kvinnorna i Sverige gör. Skulle det faktumet göra Tyskland till en nation som är mindre intresserade av människors lika värde (i e universalistiska värderingar)? Nej, ingen forskning visar på det.
Quattroporte oroas idag av att det verkar finnas en jordmån med syfte att försvaga vår unika yttrandefrihets ställning. Den klåfingrighet som avslöjas då man rentav ändrar grundlagar, tillsätter sanningskommissioner och vill begränsa sökmöjligheter på nätet för att skydda vårt liberaldemokratiska samhälle känns unikt kontraproduktiv. Rentav skrämmande. Vart är vi på väg?
Hur ser framtiden ut för den svenska identiteten?
För att mer i detalj beskriva var vi är på väg kommer vi att genomföra en ny, jämförande, studie av den svenska identiteten under våren 2018. Förhoppningen är att vi presenterar den i ett seminarium senare i vår. Välkomna!
Peter Majanen
[1] Seminariet byggde på två större kvantitativa studier om den svenska identiteten genomförda 2010-2011 i egen panel. Dessa två studier utgjorde det empiriska underlaget för diskussionen.
[2] Willam Petzäll (1988- 2012)
[3] https://visitsweden.com/
[4] Enligt statistisk analys av enkätsvar
[5] Det här redovisade vi i vår artikel ”Religiösa värderingar sår split” som bygger på empiriska data insamlade i stora forskningsprojekt samt i egna studier.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.