I stora skiften och kriser skapas utrymme för förändring, för nya tankar, ideologier, värderingar och ny estetik. Det som bara för ett decennium senast ansågs vara attraktivt inom design, arkitektur och mode blir i detta skifte närmast föraktat. Förändringen går snabbt och kommer nästan alltid utan närmare förvarning. Tänk på hur det abrupta skiftet från nationalromantik/klassicism till modernism gick till efter första världskriget.
Nu går mänskligheten igenom en kris som kanske skulle kunna jämföras med något av världskrigen, nämligen en global händelse som påverkar större delen av mänskligheten på något sätt. Visst vore det väl underligt om inte rådande värderingar och därtill estetik också influeras av denna situation. De estetiska ideal som finns under en viss epok är ingalunda slumpmässig. Tvärtom, det som under 1500-talet eller 1800-talet ansågs vara vackert har sin klangbotten i dåtidens samhälleliga värderingar. I en en studie av värderingar mellan 1500 till 2010 som Quattroporte gjorde för åtta år sedan, visar tydligt på denna värderingsutveckling och dess påverkan på estetiska ideal och uttryck. Några exempel:
1500-1600: Renässansens tid präglades av värderingarna ANDLIGT LIV, AVSKILDHET och VISDOM. Denna tidsepok gav upphov till Palladios fantastiska villor och palats, Shakespeares dramer och Michelangelos David. Det var en tid för symmetri och proportioner mer än någonsin tidigare eller, för den delen, senare.
1700-1800: Värderingar som AUKTORITET, ORDNING och INTELLIGENS var som allra viktigast under upplysningstiden vilket ofta återspeglades i en mer rationell och kylig estetik. Nyklassicismen hämtade sina ideal från Aten och handlade om sökandet efter den ursprungliga stilen.
1800-1918: Romantiken definierades av värderingar som RIKEDOM, STOLTHET och SKÖNHET. Det var under denna tidsperiod som jugend/art noveau hade sin storhetsperiod. Detta är också under denna tid som många av våra mest älskade stadsdelar och byggnader skapades. Tänk Paris boulevarder och Östermalms kvarter. I konsten var Anders Zorn och Carl Larsson viktiga svenska förgrundsgestalter.
1918-1975: OBEROENDE, UTVECKLING och RÄTTVISA var de dominerande värderingarna under modernismens höjdpunkt. Det avskalade, det funktionella och det minimalistiska gjorde succé i allt från de hygieniska nya bostadsområdena, designens enkelhet och konstens frigörelse från traditionella normer och proportioner.
Så vad händer nu?
2020-2021 PANDEMI Det vi ser nu är en stark ökning av intresset för värderingarna SKÖNHET och ORDNING. Frågan är vilken ny estetik blir resultatet av de värderingar som växer fram explosionsartat? Är sökandet efter SKÖNHET något absolut eller är sökandet mer en relativ företeelse?
Just relationen SKÖNHET och ORDNING är intressant. Det är en återkomst av ålderdomliga värderingar som vi inte sett sedan upplysningstiden och romantiken och något väldigt annorlunda kommer att kunna bli resultatet av denna värderingsutveckling. Det kan kan komma att bli ett skifte lika dramatiskt som när romantiken/klassicismen blev till modernism. Konsekvensen av denna brytning är att nästan allt av det som designas och skapas idag inom mode, design och arkitektur snart kommer att bli uppfattat som föråldrat, lustigt och nästan förkastligt. Vad vi kan vara säkra på är att en ny estetik kommer att växa fram och den kommer att efterträda modernismens och postmodernismens ideal.
SKÖNHET kommer att bli viktigare under de kommande decennierna. Den aktör, det företag eller den annan som först visualiserar den nya estetiken kommer tveklöst att bli mycket framgångsrik. Eller har någon redan gjort det?
Är det i Stefano Boeris arkitektur där växtligheten är viktigare än arkitekturens volymer?
Eller är det Nacho Carbonell som uttrycker något av detta nya?
Eller är det Gucci’s Alessandro Michele?
Vad tror ni? Vad kommer känneteckna framtidens estetik? Nu när skönheten äntligen kommer tillbaka.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.