Går ensamhet att bygga bort? Många äldre upplever att deras boende inte längre passar livssituationen. Men varför flytta när alternativen är få, kanske inte tillräckligt attraktiva och ekonomin ofta påverkas negativt?
För att ge äldre incitament att flytta, som får igång flyttkedjor som frigör bostäder till yngre, finns ett antal lösningar, enligt skribenterna. Frågorna diskuterades förra veckan på ett seminarium arrangerat av Boinstitutet och Villaägarna.
Sverige står inför stora demografiska utmaningar. Vi lever allt längre samtidigt som senaste babyboomgenerationen, de tidiga 90-talisterna, kommer in i den ålder då de flesta skaffar barn. Byggandet av flerbostadshus ligger på historiskt höga nivåer, men ändå har vi en stor bostadsbrist. Nästan hälften av Sveriges 65-åringar äger ett hus och omkring 15 procent äger en bostadsrätt, ofta sedan flera decennier tillbaka. Det innebär att mellan 300 000 och 400 000 bostäder idag ägs av äldre, där många upplever att boendet inte längre passar deras livssituation. För att ge äldre incitament att flytta, som får igång flyttkedjor som frigör bostäder till yngre, finns ett antal lösningar.
- Bygg fler bostäder för äldre i olika upplåtelseformer. Vi vet att personer redan i 50-års åldern börjar fundera över sitt boende mer långsiktigt. Det finns en vilja att flytta men relevanta och attraktiva bostäder saknas ofta. Boendet bör vara flexibelt för att kunna anpassas om behov av omsorg och vård ökar över tid. Till detta är arkitekturen och design mycket viktigt. Boendet ska också ligga integrerat med andra grupper – att bo i ”äldreghetton” är ointressant.
- Flyttskatterna bör ses över. I Stockholms län uppger var fjärde 55- till 79-åring att de inte flyttar på grund av de skatter som uppkommer vid en flytt. Boverket konstaterar i en rapport att dessa skatter är bland de högsta inom OECD. Underlätta för äldre att få lån. Äldre upplever idag att bankerna är mycket restriktiva att bevilja lån till bostäder, vilket är otidsenligt givet att äldre idag är en lojal och köpstark grupp.
- Öka utbudet av hyresrätter med rimlig hyra. Köerna är långa för att få tillgång till en hyresrätt och hyresvärdarna beaktar pensionens storlek vid val av hyresgäst, som inte allt för sällan är låg. Bostadstillägg kan ge ett tillskott, men bara vid en mycket låg pension eller intet på bankkontot. Att bygga nya hyresrätter med rimliga hyror är en utmaning med rådande markpriser och byggkostnader. Här behövs en långsiktighet hos kommunerna vad gäller bostadsförsörjning. Staten skulle också kunna ta över delar av risken för investeringen, genom att erbjuda förmånliga lån vilket gör att risken för fastighetsägaren sänks, vilket i sin tur möjliggör lägre hyror och att byggandet kan fortsätta också i lågkonjunktur.
- Kommunala ”flyttlotsar”. Utöver rena ekonomiska hinder för att flytta finns många sociala och fysiska sådana. En flytt är förknippad med många känslor och flytten blir dessutom inte lättare med åren. Forskning visar att äldres bostadsplaner därför ofta slutar med just en plan och ingen faktisk flytt. Här skulle kommunerna kunna bistå med ”flyttlotsar” som äldre kan vända sig till för att få råd och stöd vid en flytt.
Kommunerna måste se möjligheterna i att satsa på bostäder för äldre, både för att få igång flyttkedjor, men också för att råda bot på ett växande socialt problem nämligen ensamheten.
Livelänk till seminariet här
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.