Efter snart två bisarrt trista år kan vi nu äntligen ana en ny tid. Låt oss kalla den för Post Covid för enkelhetens skull. Post Covid blir allt sig inte riktigt likt. Pesten har karvat spår i oss på samma sätt om den gjorde på 13-, 15- och 1900-talet. Våra värderingar kommer att förändras och som en följd av dessa värderingsförskjutningar förändras hela samhället. Nej, det kommer sannerligen inte bli som förut. Det kommer nämligen att bli bättre.
I Haruki Murakamis trilogi IQ84 har världen kantrat en aning och verkligheten är inte längre som förut. Månen är lite blekare och har fått en mindre grön tvilling som ledsagare. Kanske kommer de yttre förändringarna inte bli riktigt extrema efter covid. Men precis som i Murakamis verk sker den största omvälvningen inom oss. Kanske är metaformorfosen till och med mer genomgripande än vad en liten grön dvärgmåne symboliserar.
Som många av er vet kan vi på Quattroporte mäta trender med hjälp av big-data och AI, vilket gör att vi kan se på önskade utvecklingsscenarion från cirka år 2000. I en fördjupad historisk analys har vi möjligheten att analysera förändringar ända tillbaka till mitten av 1500-talet. Quattroporte använder de här systemen, inte bara för att följa trender deskriptivt utan också för att prognosticera konsumtion, ekonomi, design, politik eller vad man kan tänkas vara intresserad av.
Vad kan man då säga om den tid som är på väg att växa fram? Mitt fokus vid detta tillfälle är Sverige. Men delar av samma utveckling finns globalt. Drivkrafterna kan självklart se olika ut. Speciellt om vi jämför Europa, USA och Kina. Mer om detta i en kommande artikel. En värdering som tar ett mycket stort skutt efter pandemin är ivern för utveckling.
Utveckling framför allt
Tydligast av allt är faktumet att värderingar kopplade till utveckling är de som är de allra mest framträdande. Förändringstakten kommer att öka dramatiskt och en virvelvind kommer att blåsa genom hela det svenska samhället. Från de politiska institutionerna till näringslivet, ekonomin, samhället och kulturen. Många av er tänker säkert att mycket av denna förändring är kopplad till digitaliseringen och ni har säkert rätt i detta. Men det räcker inte som förklaringsmodell därför att detta är början på en ny start. En ny nollpunkt.
Den ökade utvecklingstakten gäller i synnerhet inom det kulturella området. Nya typologier och uttryck kommer bli nog så viktiga som ny teknik. I många fall kommer de också att samspela. Men hastighet är inte nog. Jag tror också att verkshöjd kommer bli allt viktigare. Oavsett område. Nyheter som skapas måste vara originella, meningsfulla och ha någon form av inneboende kvalitet. Det kan exempelvis handla om att innovation ska vara tillgänglig för fler och inte bara för en utvald grupp. Andra möjligheter kan vara utveckling som är synnerligen vacker, hållbar eller till och med magisk.
Att tänka rätt är stort men att göra rätt är större
Kravet på ökade färdigheter och kreativ förmåga kommer ställas på oss alla men det räcker inte längre att bara tänka bra. Idéerna kommer vara minst lika viktiga att kunna genomföra. Som organisation förslår det inte att bara vara smart och ta fram fina strategiska planer. Nu är det dags att göra. Och att också att våga göra. De som inte agerar snabbt de närmaste åren kommer att få problem.
Att ha roligt
Det som också är tydligt är att människor efter pandemin strävar efter att ha skoj. Även om det inte är en lika genomgripande värdering som utveckling så har den betydelse. Resandet, sökandet efter upplevelser och testa det nya kommer att öka ordentligt efter pandemin. Konsumtionen når åter igen tillbaka till höga nivåer; hur det ska kombineras med miljötänkandet som försvagats under pandemin blir en svårlöslig men sannolikt inte en omöjlig ekvation.
Hur kan vi klara den nya nollpunkten?
Konsekvenserna av utvecklingsivern får en hel del effekter.
Trögrörliga system reformeras.
I politiken kan otåligheten ge upphov till hoppande majoriteter i riksdagen där en regering kanske kommer att få vänja sig vid att allt oftare bli omkörda av de folkvalda. Att inte pruta på sin ideologi och grundläggande värderingar går att förena med flexibilitet men kanske inte i nuvarande system med block- och regeringsbildningar.
Interdisciplininäritet
Det nya ledarskapet måste bli bättre på att hantera mångdimensionella problem och skapa platser för lärande. Interdisciplinära organisationer där ingenjören, designern och filosofen drar upp de gemensamma strategierna blir vanligare.
Bryt mönstren
- Som individ måste du ta lite mer risker än förut. Kanske testa det helt nya lite oftare. Att hoppas på status quo kommer ändå att leda dig fel.
- Varför inte pröva att ta ett molldominant då du spelar gitarr eller piano nästa gång. Våga att leva ett mindre diatoniskt liv och sök dig utanför tonartens begränsningar. Bryt mönstret och använd inte ditt liv till att spela samma sång gång på gång. Om du är riktigt våghalsig och begåvad kommer du kanske våga dig utanför de kulturella ramar som bildat vårt 12-tonsystem.
- På samma sätt kan du behöva utsträcka ditt språk. Släpp dina invanda metaforer och retoriska figurer. Hitta nya topos. Det måste väl också finnas mer än logos, ethos och pathos? Roman, blogg eller video. Gamla format revideras.
- Designprocessen med sin lite tillbakalutade självtillräcklighet måste gå lite fortare och visa på fler oväntade vägar. För vem behöver ytterligare en ny stol, t-shirt eller bordslampa?
- Stadsutveckling och arkitektur behöver komma ur sina feedback-loopar. Dags att ändra if-satserna. Annars kommer lösningen alltid bli det samma och gestaltningen förunderligt ensartad.
Utvecklas och ha lite roligare. Nu finns chansen som kanske aldrig kommer igen. Att bryta mönstret. Och du, glöm inte att lyssna!
Den Nya Nollpunkten är här och det är en tid som lovar mycket. Du måste bara våga hoppa på tåget som inte stannar vid stationen.
Trevlig Sommar!
Writes about society, design, architecture, cars and climate.