Idag hävdar medierna att JÖKen (Januariöverenskommelsen) och den för många oälskade regeringsbildning vi nu upplever, är ett resultat av en GAL-gemenskap. Går detta nya förhållande att belägga eller finns det andra krafter i spel bakom detta resonemangsparti? GAL-TAN är på allas läppar. Vad handlar det om? Egentligen.

Det hävdas också att medan GAL-TAN handlar om värderingar så är den ”gamla” höger-vänsterdimensionen mer en fråga om synen på ekonomin. Nu sägs det att GAL-TAN blivit viktigare för politiken än höger-vänster. I grunden tror jag att vi måste inse att höger-vänster också är grundat på djupa värderingsmässiga skillnader.

Jag kommer relatera GAL-TAN med vänster-högerdimensionen i en enkel tvådimensionell modell. Allt baserat på solid empirisk grund[1].

Vad är GAL-TAN? Egentligen

Det har sedan länge varit uppenbart att det politiska landskapet består av fler dimensioner än vänster-höger. Denna nya dimension har burit många namn genom åren. Quattroporte har sedan 2002 kallat skalan för den andra dimensionen. Men plötsligt har GAL-TAN kommit att bli den gängse definitionen när man diskuterar det politiska landskapet, en skala som spänner från (GAL) liberala, globala och gröna till de (TAN) nationalistiska, auktoritära och traditionella.

Jag vill alltså betona att det finns andra dimensioner än vänster-höger och GAL-TAN. I själva verket går det att hävda att det finns andra mätbara strömningar som kan vara ännu mer korrekt och ännu viktigare att ha med i samhällsdiskussionen. Det är en grov förenkling att bara tala om GAL-TAN, som i själva verket är en komplex multidimensionell företeelse.

Finns GAL-TAN? Egentligen

Ja, den finns, häri ligger inte problematiken. Skalan är lätt att hitta med hjälp av multivariat analys i stora dataset och med många samhällsrelaterade variabler. Då går den inte att missa. Själva problematiken ligger i att den i samhällsdebatten ofta används slappt och utan empirisk grund.

GAL-TAN spelar roll

Jag har analyserat utvecklingen på GAL-TAN och höger-vänsterskalan mellan 2004-2016 i 36 olika länder och satt detta i relation till demografiska variabler, sociografiska värderingar, attityder och jag ser tydliga mönster. Dessvärre framträder också ett antal missuppfattningar.

Hur partierna placeras i 36 länder kan kanske också intressera de specialintresserade. Här visar jag ett litet urval för att inte trötta läsaren med för många scatter-plot diagram.

Skillnader mellan länder

De tre östeuropeiska länderna Ungern, Ryssland och Tjeckien är de mest tydliga TAN-länderna medan de tre västeuropeiska Sverige, Island och Spanien är mest GAL. Det finns en stark öst-västlig koppling mellan GAL-TAN där de mer nationalistiska länderna finns i öst och de mest liberala i väst.[2] Sverige är tillsammans med Island de mest extrema länderna åt GAL. Vi är inte mellanmjölkens land utan fanbärare för miljö, liberalism och öppenhet.

Tan-gal

Eliten vs. Folket

Det finns en mycket utpräglad skillnad mellan de som ligger högt på TAN jämfört med de som är GAL. Detta kan kort och gott beskrivas i termer av klass. Personer med de högsta inkomsterna och den högsta utbildningen må befinna sig på olika sidor av vänster-högerskalan men de ligger mycket högt på GAL.

Fenomenet kan illustreras med hjälp av att titta på de 50 yrken som ligger högst på GAL,  sysselsättningar som fodrar en längre universitetsutbildning. Det handlar om journalister, högre chefer i intresseorganisationer, musiker, författare med flera. I andra änden, i TAN-land, utgörs dessa 50 yrken uteslutande av hantverkare, arbetare i tung industri, svetsare, lastbilschaufförer, butiksbiträden, sjukvårdspersonal (undantaget läkare).  Uppmärksamma att detta är grundat i ett verkligt siffermaterial baserat på 375 000 intervjuer och inte grundat i ett privat tyckande. Nedan visas topp 20 av vardera sidan av skalan.

Några missuppfattningar

Jag vill också passa på att lyfta några missuppfattningar beträffande GAL-TAN. 

GAL minskar till förmån för TAN

Det finns ingenting som tyder på att vi går mot en TAN-tillvaro. Snarare är det så att vi ser en utveckling mot GAL sedan 2004. Vi blir mer öppna, mindre auktoritära och mindre nationalistiska. Nationalismen finns och kommer fortsatt finnas, men den överdrivs idag.

Tan-gal

TAN är ett högerprojekt

Det finns ingen högervridning generellt sett i Europa idag. Det finns inte heller en koppling mellan höger och TAN. Detta samband existerar inte.  Det finns ett antal högerpartier som Fidesz i Ungern som blivit uppmärksammade.

TAN kommer att försvinna över tid

Detta är inte sannolikt. Det finns ett antal länder där nationalismen är mycket stark. I vissa grupper som bland arbetarklassen finns det också en förhållandevis stark nationalism. Här finns en möjlighet för partier att vinna väljare i dag och i morgon.

Kvinnor är mer liberala

Nej, inte på Europeisk nivå. Yngre kvinnor är mer GAL än män. Det omvända gäller för äldre kvinnor.

Går det att minska polariseringen idag?

Det finns en polarisering idag mellan en traditionell elit och de som inte är del av det globala/digitala projektet. Går det att minska dessa skillnader som annars kan ge upphov till slitningar och konflikter? Ja, det tror jag.

Medierna måste vinnlägga sig om att ge flera perspektiv

Journalisterna tillhör idag de grupper som ligger allra högst på GAL det visar data mycket tydligt. Detta faktum avtecknas mycket tydligt i mediernas rapportering och nyhetsvärdering. Om de grupper som har TAN-perspektiv inte representeras i medierna kommer traditionella mediers relevans att minska. Att i framtiden skildra exempelvis Brexit, Trump eller Sverigedemokraterna mindre enögt och utan att rapportörens GAL-värderingar lyser igenom borde vara ett framtida mål för traditionella medier.

Karl Ove Knausgårds cyklop-metafor kan förhoppningsvis bli mindre träffande i framtiden om driften att fördöma, förlöjliga och förminska minskar. Hur sublima dessa härskartendenser än må vara så känns de som fysiska förolämpningar i det icke-etablissemang som mer ofta hyser dessa TAN-åsikter.

Kulturen måste visa vägen

Att idag vara en kulturpersonlighet som är utpräglat TAN är förenat med stora risker. Och att våga bryta mot GAL-normen kan ge kraftiga negativa reaktioner. Det kan innebära att man inte blir anlitad, inte får stöd eller respekt. Goda exempel i närtid är de författarna Michel Houellebecq och Lena Andersson. Två exempel på europeiska kulturpersonligheter som, genom att debattera den fria handeln, globaliseringen och identitetspolitik har kritiserats, ifrågasatts och utestängs. Vi har sett debatten inom arkitekturen där Arkitekturupproret, förespråkare av klassisk arkitektur, ofta betecknas som mindre vetande. Men om inte kulturen vågar vara ifrågasättande och normbrytande, vem står då för avantgardet? De med tolkningsföreträde? Kulturens relevans riskerar att urholkas.

Universitetssystemet bör reformeras

Universiteten är idag mycket tydligt positionerande åt GAL. Att endast lyfta bara ett perspektiv och inte kunna ifrågasätta exempelvis frihandel, identitetspolitik och gender. Universitetslärare tillhör den elit som hamnar mycket långt åt GAL-hållet. Att våga vara öppen för andra åsikter borde vara en del av våra viktigaste utbildande entiteter. Se på Jordan B. Peterson som är en person som under det senaste året rönt stor uppståndelse genom sina TAN-färgade föreläsningar. Genom en mindre extrem positionering åt GAL kan vi förhoppningsvis få fler personer utan akademisk historia att vilja söka sig till högre utbildning.

Sluta med den mobbingmentalitet som finns på båda sidor om skranket

De politiska partierna vägrar att samarbeta och tala med partier som ligger för långt åt något håll på GAL-TAN, vilket bidrar till den polarisering som alla partier idag ser som ett bekymmer. I själva verket är det just detta beteende som närmast liknar religiösa renhetskrav som bidrar till denna polarisering.

Mot 2030

Vi går inte mot en ökad nationalism och högerextremism. Det finns inget som tyder på detta. Det är snarare ett mer öppet och liberalt samhälle som kommer vara verklighet år 2030. Oförmågan att se detta är det enda hindret som kan försvåra utvecklingen. Politiker och etablissemang lägger på detta sätt krokben för just den evolution som de själva vill se. JÖKen som GAL är i detta perspektiv inget klokt beslut.

[1] European Social Survey Cumulative File, ESS 1-7 (2016). Data file edition 1.0. NSD – Norwegian Centre for Research Data, Norway – Data Archive and distributor of ESS data for ESS ERIC.

[2] Jag har jämfört de länder som var representerade i den senaste studien från 2016. 

Liknande inlägg