När hörde du dig själv senast säga Jag älskar dig? Eller Jag kan inte leva utan dig ? Men den vanvettiga (?) kärleken kan också drabba din låt, det vackra operahuset, hunden som pussar dig på morgon eller varför inte din drömbil?
Dystopia
Räcker maten om vi hamnar i krig?
Dödskjutning
Många kommer få lämna sitt hem
I en tid där vi möts av det omtumlande, onda och oberäkneliga i ständiga störtskurar finns det en naturlighet med att söka det vi älskar. Det kan i sin mer banala form handla om nostalgi och i huvudsak förlamande tillbakablickar. I den mer konstruktiva högtstående varianten handlar det om att drömma om framtiden. Om du själv förmår finns det också något ännu högre upp i den romantiska hierarkin: Att lägga tid i ditt korta liv på det som du älskar allra mest. Mitt i en storm.
Smuggla in delar till vapen
De borde inte få något elstöd
Flicka knivhuggen
Lysande utsikter
I den annalkande våren 2023 ser jag rörelsen och mönstret mot romantiken. Det är en explosion som vi kan fånga i Q-Ball. I desperata tider är det naturligt att vi öppnar upp oss för kärleken och passionen. Plötsligt är det inte riktigt lika farligt att falla för det otillåtna. Hur olovlig och romantisk är du? Är till och med ditt varumärke romantiskt?
Jag fyller snart sjutton sa Cecilia Lind
Jag älskade dig då det gör jag nu
Jag blandar blod i mina texter
Men det är inte den första eller ens den andra gången som romantiken gör sin dramatiska entré. Romantiken växte sig stark i slutet av 1700-talet och det tidiga 1800-talet med revolutioner, Napoleon Bonapartes erövringskrig med en hotad aristokrati. I omtumlande tider och social oro verkar romantiken med sin eskapism ge en vackrare bild av samtiden. Flykten är på så sätt evolutionsbiologisk och ett sätt för oss att orka stiga upp ur sängen även i en tid då hela världen tycks ha fastnat i en evig novemberlik skymning där medelklassen drivs mot undergången.
När klimatkrisdebattens dystoper förvånas över människors bristande engagemang inför en stundande katastrof så borde man vara förundrad över att frågan fortfarande debatteras. Det handlar inte om att folk förnekar utan det handlar om att man inte orkar. I detta blir romantiken den enda naturliga utvägen ur det socialpsykologiska självmord som annars blir konsekvensen.
Det normbrytande i Byrons Don Juan-anda, Wagneriansk Ringen-dramatik och konstens hjälteideal kommer finna sin nya plats och kommer omtolkas för en ny tid. En ny romantik kommer att sätta realismens, ja till och med datat och algoritmerna, i skamvrån bland de förkastligt dehumaniserande teknikerna.
Säg JA!
Idag ser vi ett ökat intresse för romantikens uttryck som att Kungliga Operan går för fulla hus. Unga människor vill se Puccinis operor och inte ett öga är torrt när de oändliga melodibågarna i Madama Butterlfly eller La Boheme gröper bort den sista skyddsbarriären av förnuft. Och vi är bara i början.
Che gelida manina
She walks in beauty, like the night
The soul that sees beauty may sometimes walk alone.
Självklart kommer vi också få nya romantiker i vår samtid. De är ännu unga och sökande men de kommer. Det vet vi.
Saatchi och Saatchi med Kevin Roberts i spetsen lanserade för ett 15-tal år sedan idén om Lovemarks. Jag tyckte att det var ganska banalt, om än en mycket finurlig (läs kommersiell) idé i sin amerikanska konceptualisering och lättillgängliga platthet. Men vad kan man förvänta sig av en kultur som skapat snabbmaten, atombomben och AMC Pacer?
Tro, hopp och kärlek
Nu får jag dock kapitulera inför faktum. Romantiken är på väg tillbaka. Till och med tron på kärleken. Om det är den klassiska, långsamma och förfinade eller den konsumtionspräglade återstår att upptäcka. Oavsett tror jag att vi i kommunikation, varumärkesbyggande och innovation kommer att se mer av starka känslor och allmän snuskighet. Quattroporte, och jag, känner som tur är inga hämningar eller begränsningar inom detta område. Nämn inte hållbarhet, robusthet eller för den delen attraktivitet en gång till eftersom det är kontraproduktivt och har inte förmågan att bli romantiskt.
När du plötsligt känner ett behov för att älska något eller någon mer än på länge så håller du inte på att förlora ditt förstånd. Det är en överlevnadsmekanism.
Och ja, jag älskar.
Writes about society, design, architecture, cars and climate.